en dag i galopp
"ever since I been 8 or 9 I´ve been standing on the shoreline..." tadada da damm...
Jag rullar runt och säger åt Anna att hålla käften, jag menar, jag stänger av mitt alarm som skrålar..
Vad var det jag skulle göra idag nu då, det måste vara nåt jobbigt, som att jobba ett eländes helg pass på mitt jobb eller kanske börja ett nytt jobb, eller städa trappuppgångar, eller så har jag vaknat upp i Estland och är en hemmafru åt en estnisk börsmäklare (vad jobbar dom med förresten?). Nä just det, det ska ju bli en festlig dag idag. Jag och min festliga vän och kombo Lina ska ju på street marknad och handla julklappar.
Sagt och gjort, vi begav oss..
Street marknad var riktigt bra, jag gillade nästan allt och ville ha nästan allt (Den marknaden hade du gillat mamma, sen var det marknad inne i kungsträdgården också, då tänkte jag på dig mamma och ville att du skulle vara här, det var för kort förra gången tycker jag, men snart kommer jag ju hem). När vi skulle därifrån så tog vi en annan buss än den vi åkte dit med (alltså självklart tog vi en annan buss än vi åkte dit med, den stod ju liksom inte å väntade på oss men jag menar ett annat nummer på bussen). Vi frågade snällt busschauffören om bussen gick till centrum, det gjorde den ju inte, men vi kunde byta till tunnelbana vid fridhemsplan. Visst tyckte vi som bara var glada över att få åka buss så vi kunde uppleva stockholm i något annat än tunnlar ( tunnelbanan). När vi sen skulle kliva av vid fridhemsplan så hörde vi ett lågt "Ska ni till centrum" vi tittade dit därifån det lilla lätet kom ifrån. Där satt en söt tant. "ja ska ni till centrum så ta 42:an här ute, den går direkt dit." "Tack så mycket" sa vi och klev ut för att titta efter bussen. Lina tittade på busstidtabellen och sa nöjt "Den går ju precis nu, kung". Då gled 42:an förbi precis framför våra ögon.
"NEEJ", "men vi kanske hinner springa till nästa busshållplats". Sagt och gjort, med en målmedveten Linda i täten och en skrattandes Lina bakom så sprang dom, bredvid bussen dom skulle med.. haha, men vi hann faktiskt, med råge. Till saken hör att bussen vi åkte med innan körde före å den sprang vi liksom också bredvid ibland så tanten som givit oss rådet lär ju ha sett oss flåsa förbi..haha
Sen åkte vi in till stadens gator och torg, där det myllrade av julklappshandlande människor. Vi tittade lite snabbt på några grejer sen gav vi upp. Vi for hem med en försenad pendel (som var försenad pga polispådrag..ohh..spännande). Nu har vi ätit (svingod fiskgryta (tyckte jag iaf) jag lyckats koka ihop) och är på väg att bestämma oss för vad kvällen ska bjuda på. Köttmarknad på Märstas härliga golden memories eller brasiliansk afton på söderns mosebacke.. We´ll se we´ll se..
Ha en trevlig afton
kärlek i all välmening.. bye bye
En vårdag
"Självklart bär jag hem dom här tunga kassarna åt tant"
Tanten ler och nyper tag i ens kind som för länge sedan stelnat i kylan, det gör fruktansvärt ont, men man ler ändå när hon nyper lite hårdare och säger
"Det finns hopp för den här världen"
Efter att ha burit hem kassarna alldeles för långt för att ha t-shirt, kortbyxor och slitna birkenstocktofflor (självklart bodde hon 2 km bort), kommit hem och satt sig ner i soffan huttrandes..man känner sig varm och kall på samma gång, huttrandes, svettandes..
Jaja tänker man och går och lägger sig.. under ett dussintals me filtar
Nästa dag vaknar man i feberfrossa, man har fått influensan och ligger i 42 graders feber.. bara för att det är sån vinter man vill ha när det är början av december..
Man hoppas att man får en guldstjärna i kanten
Nämen de kanske är ganska skönt med vårdagar ändå.. då slipper man sånt där elände
gökboet
Ikväll har jag och Lina varit och sett på Bounce senaste föreställning "Gökboet"..
Den var grym, skulle ju va kul att va duktig på att dansa, det är som att man har lite respekt för dom som kan kontrollera sina kroppsrörelser, som är smidiga och som kan visa lite grymma moves.. ge mig säger jag ; )
Mamma, julmarknad, idol och lettiska pojkar
Min mamma är här och jag är lycklig..
Dom säger att vi är lika, jag undrar fortfarande var?
hårfärgen, ögonfärgen, näsan??
Det bästa missförståndet idag var när mamma trodde att jag och pappa pratade skit om mamma i smyg. Jag mamma och pappa ska åka till Tallin imorn med båt.
Jag satt iaf och pratade med pappa i telefonen och han föreslog att vi kunde ju kolla med Lina ( min kombo) om inte hon också ville följa med. Ja om jag ville ha me henne såklart. Jag svarade lite opartiskt
"Ja hon är ju inte svår att ha me"
Då kommer mamma in i rummet och svarar spydigt.
"Har ni inget bättre för er än att tala om mig"
Hahaha, jag tror att mamma känner sig oönskad, pappa sa tydligen innan hon for ner att han tyckte de skulle bli skönt att vara hemma ensam, sen så har hon frågat mig hela tiden sen hon kom igår,
"är du trött på mamma nu?"
om jag råkat gäspa så har hon tittat medlidande på mig och sagt skamset
"är det tröttsamt att vara med mamma"
Men NEJ!! Det är grymt å va me mamma, mamma är bra, mamma är bäst.. på att vara just, mamma!
Vi har gjort mycke roligt redan.. Igår var vi på stan och shoppade lite, sen så åt vi thailändsk mat på en cool restaurang, kophangang. Gott men ganska starkt, jag kan väl inte påstå att jag är den bästa på att äta stark mat, mamma är väl snäppet bättre men inte heller hon håller nåt sorts thailandsmått..
Idag har vi varit på julmarknad, sen for vi till Uppsala, mamma har shoppat loss skor å jag har shoppat loss ljus på Ikea..
Som en god middag med tacopaj å glass till efterrätt, sen idolfinal..
Dom var två
men blev en..
värdig vinnare, även om Erik var mer "idol"material..
Nä hörrni imorn smäller det, då ska jag hitta mig en lettisk pojke, som torsk på tallins karaktärer ska jag glida fram och äga ut tallins infödda hondjur.. (fast dom ägde ju ut handjuren, alltså de i torsk på tallin).
klantighet personifierad
jag har tappat bort min biljett
jag har tappat bort skattemärket jag ska sätta på bilen
jag har tappat bort mig själv
ahhh
ve å fasa
Men idag kommer mamma, hon är bra, tralalala
På lördag kommer far, han är rar..
Då ska vi till Tallinn och bli bortrövade, då gör det inget att jag är en klant, då kommer jag ändå aldrig se bilen igen eller komma iväg på resan..skönt
hata är ett för starkt ord
när jag pratar med dig, jag jag lyssnar till de ord du uttrycker, underliggande rop rakt ut, rakt ut i ingenting.En ensam flicka, rädd.. Jag vet att det gör ont, men jag kan inte hjälpa, inte på det sätt jag skulle vilja. Jag kan bara sitta bredvid, stryka medhårs och säga att det ordnar sig, att du inte behöver hoppa bara för att han vill.
(På tal om det, hatar är ett väldigt starkt ord och jag vill inte använda det oftast, men, okej, jag OGILLAR väldigt starkt att när han säger att han ska hoppa, då är du så dum att du säger att du hoppar me. Jag blir så arg, så arg.. inte på dig, inte på han, arg för att jag vet, det gör ont, det känns... jag vet, jag har inte upplevt så mycke ondska som du, så mycket smärta men jag vet en liten del).
Du är en prinsessa, en prinsessa i svart
du snurrar
din svarta klänning
den där vackra
med tyll under
som får dina snurrar att se helt fantastiska ut
du ser fantastisk ut
du skiner
du ler
det ser faktiskt äkta ut
Men din drottning i svart
skakar på huvudet
"den snurren blev fel"
vi andra såg inga fel
vi såg bara det fantastiska
det vackra
men du tittar på din drottning
du tittar ner mot golvet
vi hör ett tyst mummel
Din drottning i svart säger åt dig att inte mumla
att prata tydligt
en prinsessa i svart ska inte mumla
inte snurra fel
"Förlåt" hör vi från din mun, du tittar fortfarande ner, rädd för att möta blicken
den svarta
Ut med dig väser din drottning i svart
Ut med dig upprepar hon
och du springer
du springer
än en gång har hon tagit en bit
en bit av det hjärta som en gång var helt
helt o oförstört
som naivt trodde på världen
blåögt ville dansa för människor
ville dansa glädjen in i folk
dansa trygghet in i vilsenhet
kärlek in i hat
om jag kunde skulle jag slita av dig allt det svarta
men drottningen har sytt så hårt, så noga med hårda trånga sömmar..
men jag vet, du kan fortfarande dansa, dansa dig ur allt det svarta, jag tror på dig..
dig och din dans..
looser
Igår natt skulle jag få min efterlängtade revansch. Det handlar alltså om Linas å mitt nattäventyr som nu skulle få sitt rättvisa slut. Vi skulle sova i sofforna, förra gången bangade jag efter att försökt somna i en timme ( jag fick den yttepyttelilla tvåsitsoffan, medan Lina fick fläka ut sig i den stora tresitsaren). I går natt skulle vi byta, jag fick ta den stora soffan och hon den lilla.
Det här skulle bli en enkel match tänkte jag och la mig beslutsamt i en ganska skön ställning, tittade på Lina som redan somnat och fnös självsäkert.. "Du kommer ligga i sängen när jag vaknar imorn, Moahahahahaha" tänkte jag obarmhärtigt.
Men till min stora förvåning
När jag vaknade på morgonen, då var det jag som låg i min säng!
Ve å fasa! Jag hade bangat IGEN!!!
Å nu hade jag ju ändå fått den stora soffan. Lina däremot, hon hade sött legat å snarkat hela natten igenom i den lilla yttepytte soffan...
Suck, bigtime looser!
bekymmer...
nej simpsons
nej jag gillar båda
eller jag ser hellre på extreme makeover home edition
nej jag tar tillbaka allt
egentligen ser jag nog helst på family guy
family guy och scrubs
nä jag vet inte
ahhhh
vad ska jag skriva
scrubs, simpsons och ett herrans liv
ja det blir bra
men tänk om jag ändrar mig om några veckor
eller ännu värrre, om några dagar
kanske imorn..
fy va svårt.."
Ungefär såhär går mina tankar innan jag ska fylla i såna här kedjemail där man ska fylla i korta personliga intressen och andra små anekdoter om sina liv och sen skicka till sina kompisar som i sin tur ska fylla i sina personliga intressen å andra små anekdoter om sina liv...
Sen kan jag komma på två dagar efter att
"Assch! nu vart de ju fel, jag skulle ha skrivit scrubs, family guy och hundra höjdare, det är ju faktiskt det jag ser på mest"
Varför bry sig..ett onödigt bekymmer helt klart... haha
underbara liv
Vi hade faktiskt lite nattäventyr häromnatten. Vi tänkte bygga en koja och sova i den, men vi hade liksom inget att bygga av, så vi bestämde oss för att sova i sofforna, en lightvariant av kojboende.. Det var bara ett problem, vi hade en tvåsitsoffa och en tresitsoffa. Vem skulle sova i den yttepyttelilla tvåsitsoffan?? Eftersom jag inte skulle upp till skolan klockan 06.15 nästa dag så föll ju lotten på mig. Lina la sig snabbt till rätta i sin pjäs till sovplats, jag däremot kunde inte hitta en enda skön ställning...
Lina sa precis innan hon somnade
- Du kommer att banga, imorgon när jag vaknar så kommer du att ligga i sängen som en chicken..
Hon hade sååå rätt, jag försökte i en timme att hitta en sorts skön sovställning, men icket!
Men jag ska ha min revansch, inatt kanske det kommer att ske, då får hon minsann prova på den yttepyttelilla pjäsen till sovplats..
Då får vi väl se vem som är en banger..
Moahahahahaha....
hjärtsnörpen + bubbelskum
Jobbat idag, blev skrämd så jag fick hjärtsnörpen på riktigt, vi skulle städa huset och jag stod och svabbade toaletten med en toaborste när en av mina kollegor skrek väldans högt lite panikslaget
-LIIIINNNDDDAAAA!
Varpå jag skriker i högan sky, kastar ner toalettborsten i toaletten så bajsvattnet skvätter på mig, samtidigt som jag flyger in i väggen bakom mig..
Den som skrek på mig och en annan kollega står i dörröppningen och skrattar.
Vi kan konstatera, jag är för lättskrämd!
Jag blev så rädd så jag var tvungen att sätta mig ner och andas tre djupa andetag.. haha
Senare på dagen skulle jag starta en diskmaskin.
Jag hade gjort stuvade makaroner till middag.
Ni som gjort det förut vet att det kan bli en jobbig mjölkläggning i botten på kastrullen som kan va svår att få bort, vilket var fallet denna gång.
Jag skrubbar alltså kastrullen och mitt tålamod tar slut väldans fort, så jag slänger in den i diskmaskinen utan att tänka efter om jag sköljde bort handdiskmedlet eller inte.
En sisådär 20 minuter efter jag startat den ropar en kollega på mig, jag går in i rummet där diskmaskinen står och ser till min fasa att det är fullt med skum på golvet, jag tittar in i diskmaskinen som kollegan nyss öppnat, full med skum den med.. Kollegan suckar lite och säger "Linda, har du hällt i handdiskmedel i diskmaskinen..vad ska vi göra nu då...
Klantigt, men ganska kul me, man får lära sig via den hårda skolan..haha
Sen som pricken över i så skulle jag berätta allt detta roliga för min kombo Lina, mitt i min entusiastiska beskrivning av händelserna så råkar jag glömma att svälja, så jag dreglar på min fot och lite på vardagsrumattan..
ja hörrni, vad säger man.. slutet gott, allting gott =)
Maskerad med tema sagor
vad ska man säga, man kanske ska låta bilderna tala för sig..
Några av gästerna
piraten Linn var där
Pocahontas va på plats
Pippi såklart
en kille med otroligt dålig stil, nä ja mena långben
Pettson och Findus som för övrigt vann den lilla maskeradtävlingen
två smurfar
supermannen om än lite plastig
en väldans flummig tomte
Vi hade en grymt rolig kväll innehållande
singstarutmaning
"bröd som mättar" mio min mio-bröd å en MASSA annat slisk, t.ex pettson å findus pannkakstårta (du vet väl att pettson å findus firar findus födelsedag tre gånger om året, så att de får äta pannkakstårta oftare).
sanningen eller konsekvens
Malin (findus) skulle visa sin snyggaste pose.. observera tomtens glada uppsyn
tomten va tvungen att ha papper uppstoppat i näsan i en timme
vi bakade papparkakor
vi hade det väldans mysigt
men alla kvällar har ju ett slut och tröttheten kommer förr eller senare
Jag Linda och min kombo tackar för oss..
vilja
Nån sa "Jaha du är tvilling ( horoskop alltså, något jag i och för sig inte tror på särskilt mycke), då är du bestämd"
Nä tänkte jag, inte ett dugg, jag är velig, har ofta beslutsångest, oroar mig för mycket och ger upp alldeles för snabbt.
Men så gjorde jag ett snabbt överslag i min hjärna och kom fram till att varför jag är velig, ofta har beslutsångest, oroar mig för mycket och ger upp alldeles för snabbt är ju för att jag har bestämt mig för att vara så. Jag har ju inte precis gjort så mycket åt att jag är så. Men skulle jag bara sätta manken till och bestämma mig för att sluta vara velig, ge upp för snabbt m.m, så skulle jag nog kunna ändra mig i ett tvärkast. Om jag hade viljan att ändra det så tror jag att jag skulle bli en bestämd tjej till 100 %
Jag tror nämligen att mycket sitter i viljan, viljan över hur man vill vara, visst mycket är medfödda egenskaper och personlighet * .
(*En kompis till mig ( hoppas du inte tar illa upp att jag använder dig som exempel) sa för nån dag sen att han skulle försöka prata långsammare så folk skulle höra bättre vad han sa, men sen ändrade han sig och sa att då skulle han ju ta bort en del av hans pesonlighet. Det första som slog mig var ju att det är faktiskt skillnad på goda delar av ens personlighet och dåliga delar.> Bara för att andra ser det som en del av din personlighet att du är pratar fort, är elak, velig eller vad det än må vara, så kanske kvalitén av den egenskapen är så pass dålig så det väger mer att faktiskt ändra din personligeht).
Men jag tror till 75% att du kan bli vad du vill vara bara du har viljan. I vissa fall krävs det förstås nån sorts medfödd förmåga att bemästra området/kunskapen.
För en del kommer det säkert ta 10 år att komma dit de vill medan det tar 4 år för nån och 7 för nån annan. Men bara du har viljan så går det.
Jag tror verkligen det, frågan är bara om du har viljan.
Sen finns det mycket runt omkring oss som kan stoppa oss från att ändra oss att ta tag i det där som vi egentligen vill, t.ex andra människors förväntningar på hur du ska vara och vad du ska göra. Att försöka ändra sitt sätt att vara men sen få gliringar för det är som ett slag rakt över nosen.
För att du/ ni ska förstå vad jag menar så ger jag ett ganska dåligt och banalt exempel som är hämtat från min egen verklighet (sen om det gäller mig själv eller nån i min närhet kan ni ju fundera på).
Människan var otroligt långsur, blev lätt irriterad och hade svårt att släppa sin stolthet och gå å säga förlåt. Denne försökte gång på gång att minska ner sin långsurhet, hon lyckades efter ett tag väldigt bra enligt henne själv. Hon hade kommit en bra bit på väg, längesen sist liksom, då kom dom små förrädiska gliringarna som fick henne att gå tillbaka till ruta ett.
De skulle presentera varandra i grupp och en vän skulle presentera henne, skämtsamt la hon till efter namnet " ja hon är väldigt långsur också", varpå hela gruppen skrattar.
Ett väldigt banalt exempel kan tyckas men för en som kämpar med den dåliga egenskapen kan det kännas ganska tungt att ha en sån stämpel/förväntan på sig själv. Vad ger det då att ändra på sig om ändå alla ser på en som en långsur människa.
Eller t.ex om du skulle vilja vara en människa som, inte vet jag, vad ska jag ta för exempel, du kanske vill bli (bered dig på ett grymt dåligt exempel) rugbyspelare. Men problemet är ju att du är tunn som ett asplöv. Du vågar kanske inte ens yppa din dröm för någon. Men när du väl gör det så får du nån slags medlidande blick tillbaka som säger "snälla vännen, den dagen kan du se i stjärnorna efter". Du får en klapp på axeln å nån säger att "rugby, det är ingen sport för människor som du, du är för smart" eller "det ä ju dumt att skada sig å bli förtidspensionerad, hehe", eller va dom nu säger för dumma ursäkter istället för att säga det som dom tänker.
"Du kommer ALDRIG kunna bli rugbyspelare, du är alldeles för tunn och vek, du går ju sönder i ett huj"
Dina drömmar kan lätt krossas och brytas ner av att andra människor inte tror på en.
Det är därför det sitter så mycket i ens vilja..
Ibland kan jag erkänna att jag bara köpt att jag har en del dåliga egenskaper t.ex att jag är väldans dålig på att räkna matematik.
Men jag kan ju ärligt säga att när jag ( de få gånger det hänt) ville räkna matte och ville lära mig, då var jag en av de bättre i klassen, jag tror att de mer handlade om viljan än om förmågan att lära mig matematik. Jag blir aldrig nåt mattegeni men likväl kanske jag skulle kunna klara av att räkna ut timmarna på min timrapport. bara jag har viljan att göra de..hehe
Idag är jag tyvärr väldigt dålig på snabb huvudräkning, men som sagt om jag hade viljan att ändra på det så ser jag det absolut inte som en omöjlighet.
Att jag är velig är också nåt jag bara tagit som för givet, jag ÄR velig, jag kan INTE bestämma mig.. men varför ska det vara så, detta är ju något jag borde kunna ändra på, om jag hade viljan för det. När jag hörde kommentaren om att "ja är du tvilling, då är du bestämd", då kände jag att JA, jag vill så gärna vara det. Därför så bestämde jag mig för några veckor sen för en sak, många dagar har jag ångrat att jag bestämde mig för de, men nu är det en vinst varje gång jag gjort det jag bestämde mig för.
Jag tror att minst 75% sitter i viljan och högst 25% sitter i redan medfödda egenskaper och kunskaper. Sen så har ju Gud med ett finger i spelet helt klart..
Det finns INGET som säger att du inte kan bli det du vill vara, antingen det gäller egenskaper, kunskap framtidsdrömmar eller personlighetsdrag.. det tror iaf jag
Det sitter i viljan
(sen är ju nästa fråga att besvara, för de som inte har viljan då, kanske har den långt inne, har sina drömmar och ambitioner, men inte tillräckligt med vilja.. hur ska de ta sig dit de vill?)
frihet = ansvar, beslut
jag vill kuta uppför backen
blicka utöver paradiset
känna friheten flåsa mig i nacken, ta upp mig och svinga mig runt
skrattandes omfamnar vi varandra i yrsel
faller mot marken, fortfarande skrattandes
frihet
jag vill ligga i gräset en het sommardag
iklädd endast färger som återspeglar lycka
titta på fjärilen som landar på min hand
omsorgsfullt smeka dess prakt
titta när den flyger iväg
i frihet
jag vill ta dig i handen
dansa kring granen i juletid
sjunga som aldrig förr, högt och falskt, skrattandes
jag vill fånga känslan
kärlek,
kärlek och...
frihet
jag vill kisa mot solen
tveka inför att kliva upp ur vattnet
springa längs stranden, ta dig i handen, dra dig nära och bara känna doften
doften av friheten
jag vill älska
älska livet
och friheten
frihet = ansvar, beslut
jag är 21 år, kom ihåg det, bara 21 år..
när allt lugnat sig
har jag tappat mitt hjärta på vägen, har jag blivit kall, känner jag inte för er längre, ni mina drömmar, mitt ansvar, mitt hjärtas mitt, jag längtar efter er.. jag vill inte tappa bort er, mina drömmars barn,
ligg inte i en dunkel gränd och dö ifrån mig, bara för att jag inte är där. Ta inte knark, skär inte för djupt, orka! ORKA!
jag kommer.. för mycke i min famn, för mycket att bära, vad spelar det för roll, jag orkar inte göra något, jag orkar inte bara tänka på mig själv
jag måste
snart snart, när allt lugnat ner sig
när det är för sent...?
så tacksam
nån har kramat mig (jag älskar kramar, att känna mig sådär liten och att känna att allt kommer ordna sig)
nån har ifrågasatt mig (det är bra, även om jag har svårt att förklara många gånger, så får det mig att tänka till)
nån har frågat mig vad jag flyr ifrån (jag har kommit fram till att jag nog inte flyr, det är bara det att jag fortfarande letar)
nån har gråtit med mig (nästa gång gråter jag med dig, lovar)
nån har bett för mig ( nu förstår jag hur grymt skönt det är att veta att folk ber för en när man själv inte orkar)
nån har ringt mig, än fast den vet att jag bara spyr galla hela telefonsamtalet igenom ( tack för att ni orkar)
jag vill be om förlåtelse om jag varit egoistisk, bara pratat min problem, ältat och berättat om mina hjärnmonster
jag vill iaf berätta att jag älskar er
mina föräldrar
mina vänner
ni betyder så mycket så det gör ont ibland
ni betyder så mycket så jag gråter ibland
men mest betyder ni så mycket så jag inte kan sluta le
idol - tema kärlek
idag såg jag på idol, med temat kärlek fick de mina ögon att tårfyllas
de dedikerade sånger till sina älskade
beskrev betydelsen av förstående föräldrar, stöttande syskon, älskande flickvänner..
de sjöng så hjärtan brast
okontrollerade känslor som fick utlopp
toner som fick liv, som dansade, snurrade runt och band fast
band fast dom älskande ännu mer till varandra, sådär i all evighet
jag vill dedikera min sång till dig
min sång som går direkt från hjärtat
jag har tänkt på dig idag, tänkt så jag fått ont i huvet, tänkt så hjärtat kliat
jag vill så gärna önska bort dom, dom där dumma, som inte vill dig väl
jag vill så gärna jaga dom, sådär med en hagelbössa, skjuta skallen av dom, som Runar gjorde i trägårn, jag vill så gärna springa efter, hytte med näven, enkelhytt, dubbelhytt, cirkelhytt och även turbohytt, skrika könsord!
Försvinn dumma, dumma dig!
Rör inte min kompis skulle jag hojta och kasta stenar efter dom springande dumma
i idol idag dedikerade dom sånger till sina älskade
beskrev betydelsen av förstående föräldrar, stöttande syskon, älskande flickvänner..
de sjöng så hjärtan brast
okontrollerade känslor som fick utlopp
toner som fick liv, som dansade, snurrade runt och band fast
band fast dom älskande ännu mer till varandra, sådär i all evighet
jag vill dedikera min sång till dig
min sång som går direkt från hjärtat
jag älskar dig
som en parantes vill jag bara säga att detta är inte på något sätt en kärleksförklaring till Idol..haha
men det råkade bara vara så att idol väckte min lust till att skriva detta.. det hade lika gärna kunnat varit casablanca jag refererat till eller Rocky 3, det vet man inte.. (dålig bortförklaring Linda).
vackraste jag hört vackraste jag sett magiskt
som en virvlande ljum vind som sakta smekte min kind
som ett solsken i ögonvrån som talade om bättre tider
som ett magiskt regn av glitter som lovade mig ett spännande liv
som en djup kram som nådde dit ingen annan nått på länge
som ett plåster på såret som aldrig vill läka
där stod jag
och där stod du
allt stannade
du sjöng
och allt stannade
du sjöng
Jag var på konsert igårkväll, en magisk konsert.. "Hon" var förband, jag skulle ha varit nöjd bara att få ha hört dom där fyra låtarna med "henne", vi hade köat i 2-2,5 tim, jag hade varit nöjd.
Sen klev Sufjan Stevens på, sagan blev verklighet, jag fick glömma allt det där jag tänker på, (jämt) drömma, lyssna och förundras över allt det fina och braiga i livet, det magiska, det livsgivande, det härliga, det fantasifulla och kreativa i livet som ger oss mening, som ger oss glädje.. Jag älskade "igår", jag älskar "igår"..
jag skulle så gärna vilja att den drömmen blev verklighet, springa med dig i en park
leka charader
fantisera ihop äventyr som sedan blir verklighet, iaf i våran värld
springa ifrån alla dumma monster som jagar oss
de som jagar dig
och de som jagar mig
jaga bort dom
i staterna
vem vet
kanske är det där
som vi ska hitta hem
och vara vackra på vårat sätt
res med mig..
fjortisproblem..
JT, here I come! förbered dig på ett samtal fyllt med fjortisproblem..haha
p.s sojamjölk var förresten inte så farligt, smakar ju inte precis som vanlig mjölk, men den hade i alla fall inte den där konstiga konsistensen som havremjölk hade..usch.. d.s
........................................................................................................................................................................................................
kom precis från JT, vi satt bara och skrattade åt det hela.. hon ä bra söt a
fattigmanslunch
har börjat dricka mjölk utan mjölk.. om ni fattar, jag måste alltså sluta med mjölkprodukter. i tre veckor i alla fall, som ett experiment, kanske jag mår bättre då..
detta medför att jag måste hitta alternativ, som havremjölk, sojamjölk, mjölkfrott smör, produkter framtagna utan mjölk helt enkelt.
känns som ett livstidsprojekt. va skönt de skulle va om jag kommer fram till efter dessa tre veckor att jag tål mjölk.
det blir ju dessutom så att när man inte får äta nåt då är det ju självklart det som man är sugen på, jag är så sjukt sugen på mjölk å jag har varit utan i två dagar.. : /
nu till min rubrik, fattigmanslunch..
jo jag har precis kommit hem från jobbet och är vrålhungrig, orkar verkligen inte laga mat så jag tänker att havregrynsgröt kan jag ju göra(trots att de känns väldigt slappt å inte såå gott). När jag börjat koka den så kommer jag på att jag har ju glömt "min" mjölk på jobbet.
Dumt me tanke på att ja tänkte hålla ganska strängt på de här, så jag vet säkert om de gör nån skillnad efter tre veckor. Jaja, jag får väl fuska nu till lunchen tänker jag och kokar färdigt gröten då det slår mig att vi har ingen vanlig mjölk heller. Ja så kan det gå, nu sitter jag här och mumsar på havregrynsgröt me lingonsylt och ett glas vatten bredvid. Nu hör till saken att vårat vatten smakar avlopp och endast avlopp, har börjat göra det för ungefär en vecka sen.. smaskens..
äta bör man annars dör man men det gör man ju ändå
att skratta
Nä det vart faktiskt riktigt bra, jag är nöjd, känns ovant men kul.. jag känner mig verkligen som en "flicka".
tack anna!
Igår kväll så begav sig jag och min kusin ut på premiär, premiär på GM (golden memories) i Märsta town, ett uteställe som är mer ute än inne.. Kändes som ett sött inavels, köttmarknad å förortsälle där det säkert brukar bli mycke bråk. Å killarna brukar få sig en matbit att ta me hem. men vi hade kul iaf, va ju inte där så länge heller.
Det var en vikariekompis från mitt jobb som lockade dit oss, sen var edgar och danne ( som jag ska till la brasil med) där också, så det var väl ganska skoj de me. Men jag hade nog mest kul med min kusin, den underbara som hon även kallas i folkmun.
Har insett, (tror iaf, det måste ju vara så) att dålig självkänsla kan ta sig uttryck på alla möjliga olika sätt. Eftersom jag är intresserad av psykologi( eller så är det för att jag är tjej) så då försöker jag väl alltid läsa av, jag tror att det beror på dålig självkänsla.. jag väljer att skratta åt eländet.. tråkigt men sant..
Idag ska det jobbas, ett långt pass, ända tills imorn..
Jag längtar till la brasil i alla fall..