Gerdy Linda Mari

Fåglarna kvittrar, den mysige brevbäraren ler i kapp med den strålande solen, de gapande tomma brevlådorna ropar "godmorgon" innan de sväljer sina kuvert i oblekt papper. Gruset knastrar under ens fötter där man går fram. En katt går stolt över gatan, bilarna tutar glatt åt varandra och det är vår... HALLÅ!! ,det är ju i början av december.. det ska var snö, näsan ska ramla av i ren protest mot det kalla klimatet, man ska bittert ifrågasätta varför man inte flyttat till sydafrika för länge sen, varför man inte köpte den där svindyra hellyhansen jackan och dom där superbraiga goretex skorna som kostar en miljard pistoler.. Man ska titta på barnen som leker i snön, bygger igloos, snögubbar och kastar iskramade snöbollar på gamla tanter med alldeles för tunga kassar. Man ska öppna fönstret och skrika "SNORUNGAR!!", så försvinner dom snabbt runt hörnet fnissandes medans tanten ligger kvar ( ja hon fick ju den iskramade snöbollen i pannan så hon föll). I hopp om att få en guldstjärna i kanten springer man ut i bara t-shirt, kortbyxor och slitna birkenstocktofflor ( ja man var ju på väg att lägga sig) hjälper den stackars tanten upp, ta hennes kassar och säger
"Självklart bär jag hem dom här tunga kassarna åt tant"
Tanten ler och nyper tag i ens kind som för länge sedan stelnat i kylan, det gör fruktansvärt ont, men man ler ändå när hon nyper lite hårdare och säger
"Det finns hopp för den här världen"
Efter att ha burit hem kassarna alldeles för långt för att ha t-shirt, kortbyxor och slitna birkenstocktofflor (självklart bodde hon 2 km bort), kommit hem och satt sig ner i soffan huttrandes..man känner sig varm och kall på samma gång, huttrandes, svettandes..

Jaja tänker man och går och lägger sig.. under ett dussintals me filtar
Nästa dag vaknar man i feberfrossa, man har fått influensan och ligger i 42 graders feber.. bara för att det är sån vinter man vill ha när det är början av december..

Man hoppas att man får en guldstjärna i kanten

Nämen de kanske är ganska skönt med vårdagar ändå.. då slipper man sånt där elände