Gerdy Linda Mari

Pratade med min underbara vän Susanna ikväll och hon påminde mig om en lite lustig grej..

På den tiden då jenka fortfarande tuggades av rosaklädda fjortisar och det var inne med minidiscs så var jag en enastående målvakt (min egen utvärdering) och hela laget tog sig med buss till Karlstad för att klå alla värmländska fotbollproffswannabe´s.

På torsdagen ägde det obligatoriska fotbollscup discot rum. Musiken pumpade och de horminstinn ungdomarna fyllde dansgolvet med "Oo Oo" och de coolaste hade till och med en vissepipa runt halsen för att stämma in i technotonerna.

Där kommer han, han som jag märkt tittat in mig ett antal minuter. Javisst tro det eller ej, han kollade in mig, Linda Jonsson.
Killen kommer fram och börjar genast smickra mig me olika nogrannt sammansatta ord.
- Alltså visst är du fotbollsmålvakten i Själevad?
-Helt ärligt så har jag nog aldrig sett en så bra målvakt.
-Du är verkligen grym på man mot man situationer.

Och här kom det som jag vill att ni ska koncentrera er extra noga på...

-Dina utsparkar är verkligen hur grymma som helst, du skjuter ju verkligen långt!!!

Efter dessa ord som fått mig generad och knäsvag så frågar han när vi har nästa match och innan han går meddelar han att han kommer att befinna sig på läktaren för att få se mina fotbollskonster..

Dagen efter står jag i det mål jag ska vakta med mitt liv. På sidan om planen står ovannämnda kille och ser sådär lagomt cool ut. -NERVÖST-

Lugn lugn än s länge går det bra, jag gör en hyfsat bra insats och ska nu till att göra en av mina "kända" utsparkar...

..det är bara det...... att de går lite snett...

Bollen åker RAKT UPP i luften och jag stirrar på bollen och inser snabbt att jag, JAG, MÅLVAKTEN SOM SKÖT UT DEN, HÖGT UPP I LUFTEN, får fånga den igen..

Hmm.. det var ju..det var ju..pinsamt..