Gerdy Linda Mari

Bussturen gick onekligen åt rätt håll, till guld och gröna skogar. Njae inte riktigt men likväl till en av de bästaste fantastiskaste vänner som finns att få tag på så här års. Däcken rullade mot Linköpingtown.

Mallan mottog mig gladeligen i en fin svart skinnjacka som finns att inhandla på H&M. Jag var lite avundsjuk faktiskt, det är något med min kropp som gör att jag inte bär upp en skinnjacka..typiskt liksom. malin var däremot fräsch, snygg och alldeles gnistrande vårrosig om kinderna.

Fredagen vart lite av helgens shoppingdag, byxa, top och tröja. Jag var nog ganska nöjd faktiskt. Kvällen vart som en lugn inåtvänd, utåtagerande och alldeles lärorik kväll. Det ena skumma ämnet behandlades efter det andra. Tack Gode Gud för uppslagsböcker och google. Några av de ämnen som behandlades var Ronnie Sandahl och hans bok som tar upp "Hora och Madonna-komplexet", Pulitzerpriset, Viktväktarna och Sigmund Freud. Lärorikt. Fick även byta några ord och vänliga blickar med Fanny och Samuel, trevligt trevligt.

Lördagen var som en småpissande dag. Nu kanske du tor att jag menar dagen, men ack nej, jag menar vädret. Det pissade och var sol om vart annat. Vi trotsade detta och begav oss till staden än en gång. Vart mest slentrian-tittande. Beslöt oss för att sitta ner, ta en glass på Bosses glassbar, det underbara Guds välsignade ställe som gör ljuvlig glass. Vi pratade gamla minnen, försökte reda ut världsproblem och lite annat smått och gott som finns att reda ut.
Kvällen vill jag inte prata om, men vi tittade på schlagerfestivalen. Det var mysigt och så..

Söndagen var helgens kyrkdag, efter mötet gick vi och åt med Jonatan och Hanna, angenämnt var det, gemytligt liksom. På hemvägen råkade det slinka ner ännu en kula glass från Bosses.
Tröttheten gjorde sig påmind och jag somnade på golvet medan Malin låg i soffan. Emanuel tittade på hockey.

Senare bar det av hemåt, till den kungliga hufvudstaden. Där möttes jag upp av en ivrigt cyklande Lina som tyckte att det var extra festligt att göra en snäv u-sväng utanför centralen. Fika på vasagatan. Prat och skratt.

Älskar mina vänner som gör livet mycket mer värt att leva!! Ni är fantastiska. Jag vet inte hur jag ska visa min uppskattning på bästa sätt. Ni är utsökta..

(usch nu sprang det en säkert fem centimeter stor spindel över väggen här på jobbet, cheeses, det här stället är lite ruttet.. men det är ju mysigt med sällskap..haha)