håll hoppet uppe
Läst en massa bloggar från mina fornstora dar. Hade ju en blogg redan på paltkomatiden (typ 3 år sedan).
Det var jättekul att läsa, jag kan känna att jag ändrats en hel del från den tiden, både positivt och negativt. Jag var väldigt drömmande, tyckte allt var intressant och spännande, hade så mycket på gång. Var enormt positiv och glad. Idag kan jag känna att jag tappat lite av den naiva glädjen jag hade, jag har fått uppleva en del som gjort att jag inte riktigt litar på den här världen, tycker inte att allt är blomstrande lätt och svartvitt. Men samtidigt kan jag säga att med de erfarenheterna kan jag nog möta världen och all dess problem på ett helt annat sätt, kanske ett sundare sätt.
Jag trodde på den tiden att jag kunde rädda världen, förändra allt dåligt och vara ett föredöme på många sätt, idag tvivlar jag på en hel del, även om jag mer än många andra tror att det går att förändra mycket. Gud är en otrolig Gud och för honom är inget omöjligt men vi går även mot någon sorts sluttid och detta innebär att det blir bara svårare och svårare och knaprare och knaprare.
Jag hoppas att jag om 30 år kommer att kunna säga att jag gjorde iaf allt JAG kunde göra för att folk skulle få förstå och uppleva att Gud är en fantastisk Gud som älskar alla och aldrig ger upp på någon. Jag hoppas också att jag om 30 år kommer kunna säga att jag förstod och verkligen upplevde alla åren igenom att Gud är en fantastisk Gud som älskar mig och aldrig ger upp hoppet om mig.
spännande också
Det var jättekul att läsa, jag kan känna att jag ändrats en hel del från den tiden, både positivt och negativt. Jag var väldigt drömmande, tyckte allt var intressant och spännande, hade så mycket på gång. Var enormt positiv och glad. Idag kan jag känna att jag tappat lite av den naiva glädjen jag hade, jag har fått uppleva en del som gjort att jag inte riktigt litar på den här världen, tycker inte att allt är blomstrande lätt och svartvitt. Men samtidigt kan jag säga att med de erfarenheterna kan jag nog möta världen och all dess problem på ett helt annat sätt, kanske ett sundare sätt.
Jag trodde på den tiden att jag kunde rädda världen, förändra allt dåligt och vara ett föredöme på många sätt, idag tvivlar jag på en hel del, även om jag mer än många andra tror att det går att förändra mycket. Gud är en otrolig Gud och för honom är inget omöjligt men vi går även mot någon sorts sluttid och detta innebär att det blir bara svårare och svårare och knaprare och knaprare.
Jag hoppas att jag om 30 år kommer att kunna säga att jag gjorde iaf allt JAG kunde göra för att folk skulle få förstå och uppleva att Gud är en fantastisk Gud som älskar alla och aldrig ger upp på någon. Jag hoppas också att jag om 30 år kommer kunna säga att jag förstod och verkligen upplevde alla åren igenom att Gud är en fantastisk Gud som älskar mig och aldrig ger upp hoppet om mig.
spännande också
Kommentarer
Trackback
