Gerdy Linda Mari

Idag var en bra dag på många sätt. När det är en bra dag så får jag ofta inspiration, inspiration till att vara kreativ.
Mitt problem är bara att jag inte vet hur jag ska få ur det ur mig, för ut måste det, annars sprängs jag.
Det är bara det att gör jag något kreativt så vill jag vara bäst på just det jag gör, målar jag ska det bli som om de stora konstnärerna själva målat det, fotograferar jag ska det vara foton som får folk att tappa andan, syr jag ska jag kunna använda det utan att nån frågar om jag gjort det på slöjden.
Jag kan inte musicera, till min stora besvikelse, annars hade det kanske varit en idé.
Skriver jag vill jag att läsaren ska känna känslan av det jag skriver, ta ett djupt andetag och andas i takt med mina ord.

Jag vet mycket väl att det som bör komma ut, kreativiteten, är för min egen skull inte för nån annan..
Jag har för lite tålamod, jag vill att texten jag har i huvudet ska komma ner på pappret av sig själv, för skriver jag blir det inte lika bra som i huvudet eller så orkar jag inte skriva ner det för det är för komplicerat eller långt, eller så vet jag inte hur jag ska formulera det.

Det värsta är när jag får kreativitet som handlar om att göra något som jag ska ge bort eller något som beskriver min kärlek till nån.
När jag då inte får till det som jag vill då känns det precis som att jag inte kan visa personen jag tänkt ge det till att jag älskar denne överhuvudtaget. Jag blir så besviken på mig själv, jag kan till och med börja gråta.

Jag vill så gärna visa min kärlek på ett visst sätt, men jag får inte till det, jag är inte tillräcklig i min kreativitet..

Varför sån inspiration och kreativitet om jag inte får ur mig det, det gör ont att ha det kvar..