Gerdy Linda Mari

När jag är ensam hemma så händer det inte så mycket, inget sånt där spännande som händer i filmen med samma namn.. Kanske jag som föredetta skådiswannabe borde iscensätta nåt sorts inbrott för att sedan agera detektiv och försöka luska ut vem som brutit sig in. Kanske av misstag eller av hjärnsläpp börja tro på allvar att jag haft inbrott, att tjuvarna i föregående nämnda film finns på riktigt och att de har varit, i verkligheten, tagit sig in i mitt hem, medan mina föräldrar va borta och JAG LÅG OCH SOV. Hemska tanke. Tänk om de skulle förstört vårt hem, kletat färg och sörja på väggarna, rasa utför källartrappan så vårt lilla hemmagym kraschat ( skulle iofs inte göra något då INGEN använder grejerna), rivit sönder alla mina kläder som hängde på klädsträcket, ätit upp all mat eller hällt ut det på gården för att om möjligt skapa nån sorts fågelmatfrosseriplats. Skulle ju innebära att jag inte skulle kunna gå till jobbet nästa dag, både pga av chocken över att ha blivit rånad och psykiskt överfallen men också för att jag inte har några kläder eller mat att äta..

Eller så njuter jag av lugnet..typ