jobbet bjöd upp till dans

I fredags åkte jag iväg med jobbet.

image102
Bussresan ( tog oss in med jobbets minibuss, Charlie var vår stabile chaufför) in var ett äventyr i sig, det var tjockt me trafik och bussen stod stilla mestadels. Vi skulle bli sena. Två av våra partyprissar utnyttjade den meningslösa väntetiden med att dricka öl.
Detta medförde ett enormt tryck på varderas pissblåsa. Lösning?
Nog fanns det en lösning på problemet, ett smidigt hopp över chefen som satt närmast dörren, ut på motorvägen, ner i diket och ut med den enögde ormen. Här skulle vattnas gräs. Detta i sig var en syn jag skrattade gott åt.
image105

När de vattnas färdigt kom de båda springandes ikapp vår buss som för tillfället smög fram i 10km/h

Festligt!

När vi äntligen nådde centrum fick vi snabbt springa in på Mongolian barbeque där vi bokat bord till 17, kom dit 18.15, stressigt me tanke på att vi var tvugna att åka vidare 19, men gott vare.

Sen drog vi vidare på en föreställning som hette ELVIS.
Skådespelarna var utvecklingsstörda och normalstörda. Den var jättebra, lite seg i början men absolut sevärd.
Tack chefen!

Kvällen hade bara börjat och vi som inte kände oss trötta i ögat drog till mosebacke terass för att umgås. Kallt tyckte jag. Stod och svajade bredvid Charlie för att hålla värmen. Efter ett tag så frös alla så vi drog vidare.

Fasching va stället som stod på förstaplats för uteställen, tyckte Charlie iaf..haha. Det var reaggekväll och Charlie kände sig som hemma. Det var ett mysigt ställe. Det va riktigt kul, till exempel så stod vår rockille Danne och svajade med i reaggetonerna, även chefen svängde sina.. det var kul!

(Undrar varför jag fötts me så liten pissblåsa, kändes ibland som att jag tillbringade mer tid på toa än på dansgolvet..).

Vid 1-tiden drog ytterligare några hem med tröttheten i släptåg..

Jag, Danne, Edgar och Niklas beslöt oss för att hålla ut.
Reagge i all ära men vidare skulle vi, vid 3-tiden skulle vi leta upp nåt ställe som hade öppet till 5. Efter tre försök på olika ställen som tydligt var stängda, ett mcdonaldsbesök och lite kisseri i ett hörn hamnade vi på Max. Lika bra var väl det, gott iaf.

Upp till centralen 4.30, pendeln gick 5.20.

Daniel fick dåligt samvete över att han var ute så länge utan frun så han ville gå en promenad för att tänka över sina synder, Edgar la sig för att sova på en bänk och Niklas gick och pissade nånstans. Jaha tänkte jag och följde Edgars exempel. Vaknade till och upptäckte att jag helt plötsligt var ensam, vart var Edgar och när tänkte Niklas och Daniel komma tillbaka. Jag hade ju inga pengar på mobilen heller. Som tur var så kom Niklas innan jag hann tänka till ordentligt att jag var ensam.
Bara nån minut efter var gänget samlat igen.

Pendelresan gick i trötthetens tecken,
image106 
ångestens tecken ( en av oss satt och räknade kvitton, kollade hur mycket pengar som gått och hur många minuter det gått mellan varje köp. VA! Här tog det bara 10 minuter mellan en öl och en annan..!!)..

image107

Festligt helt enkelt....

allt är inte svart och vitt...

Allt är inte svart och vitt sa en före detta kollega till mig. Det är bara du själv som kan säga vad som är bra för dig själv. Jag tvivlade starkt på de orden, tvivlar fortfarande. Är ju indoktrinerad att det är Gud som vet vad som är bäst för mig, tror det, vill tro det, tror det knappt.

I helgen sade någon att denne tror på Gud när denne har det svårt, jag sa att det är när jag har det svårt, när det är kaos som jag INTE tror på Gud. Vart är han när jag inte längre kan se mig själv i ögonen.

Men jag mår bra nu, det är det jag inte fattar, jag mår bra nu. Det är en motsägelse mot allt jag trott på och stått för.

Jag har haft kul, jag har mått bra, jag har skrattat..

Jag kände också en befrielse, jag brydde mig inte alls, inte alls, så skönt.

Jag blev skjuten en natt, i min dröm, kanske jag behövde dö ifrån mina känslor.

Jag vet inte ens om jag ska bry mig, för jag mår ju faktiskt bra nu..

Beslut up my...


Jag hatar att ta beslut, jag är usel på det, jag suger helt enkelt! Jag fattar inte hur jag ska kunna leva ett helt liv med att fatta en massa skitbeslut som bara äter upp en på insidan!

"Ibland måste man faktiskt sluta vela Linda"

Ahh!! min bästa mentor, min egen mamma, börjar bli less på att jag velar. What to do?

Och varför är det alltid så att jag hittar en massa utbildningar, resor, volontärjobb när det är för sent att söka till dom och varför känns dom alltid så rätt då? Antagligen för att jag vet att är det för sent att söka till dom så därför finns det ingen chans att jag nånsin kommer behöva ta beslutet att gå den utbildning eller resa den resan eller ta det volontäruppdraget..

oj oj oj

I alla fall har jag haft en bra dag med Lina, hon är snäll.. =)

en solskenshistoria

Linda Jonsson är en flicka som ofta känner att hennes liv är ett kaos, ibland blir allt bara för mycket
Lördag kl. 23.46


Jag lever


Kaos, ett stilla kaos i 160km, hann knappt innanför dörren, kastade av mig jackan och skorna, sen lät jag kaoset rinna av mig, som vatten porlar över bergshällen, det var skimrande vackert att se.

Jag lever! sa jag högt för mig själv. Jag lever!

"Snälla läs bara ett ord, kanske jag kan få dig på andra tankar, snälla, prata med mig, jag vill så gärna hjälpa!"

Med energin som flödade genom mig i ett ivrigt rus kände jag kaoset igen, men snart rann det av mig,som vatten porlar över bergshällen, det var skimrande vackert att se.

Jag lever! sa jag högt för mig själv. Jag lever!

Bosses glassbar, det finns inga ord


Bussturen gick onekligen åt rätt håll, till guld och gröna skogar. Njae inte riktigt men likväl till en av de bästaste fantastiskaste vänner som finns att få tag på så här års. Däcken rullade mot Linköpingtown.

Mallan mottog mig gladeligen i en fin svart skinnjacka som finns att inhandla på H&M. Jag var lite avundsjuk faktiskt, det är något med min kropp som gör att jag inte bär upp en skinnjacka..typiskt liksom. malin var däremot fräsch, snygg och alldeles gnistrande vårrosig om kinderna.

Fredagen vart lite av helgens shoppingdag, byxa, top och tröja. Jag var nog ganska nöjd faktiskt. Kvällen vart som en lugn inåtvänd, utåtagerande och alldeles lärorik kväll. Det ena skumma ämnet behandlades efter det andra. Tack Gode Gud för uppslagsböcker och google. Några av de ämnen som behandlades var Ronnie Sandahl och hans bok som tar upp "Hora och Madonna-komplexet", Pulitzerpriset, Viktväktarna och Sigmund Freud. Lärorikt. Fick även byta några ord och vänliga blickar med Fanny och Samuel, trevligt trevligt.

Lördagen var som en småpissande dag. Nu kanske du tor att jag menar dagen, men ack nej, jag menar vädret. Det pissade och var sol om vart annat. Vi trotsade detta och begav oss till staden än en gång. Vart mest slentrian-tittande. Beslöt oss för att sitta ner, ta en glass på Bosses glassbar, det underbara Guds välsignade ställe som gör ljuvlig glass. Vi pratade gamla minnen, försökte reda ut världsproblem och lite annat smått och gott som finns att reda ut.
Kvällen vill jag inte prata om, men vi tittade på schlagerfestivalen. Det var mysigt och så..

Söndagen var helgens kyrkdag, efter mötet gick vi och åt med Jonatan och Hanna, angenämnt var det, gemytligt liksom. På hemvägen råkade det slinka ner ännu en kula glass från Bosses.
Tröttheten gjorde sig påmind och jag somnade på golvet medan Malin låg i soffan. Emanuel tittade på hockey.

Senare bar det av hemåt, till den kungliga hufvudstaden. Där möttes jag upp av en ivrigt cyklande Lina som tyckte att det var extra festligt att göra en snäv u-sväng utanför centralen. Fika på vasagatan. Prat och skratt.

Älskar mina vänner som gör livet mycket mer värt att leva!! Ni är fantastiska. Jag vet inte hur jag ska visa min uppskattning på bästa sätt. Ni är utsökta..

(usch nu sprang det en säkert fem centimeter stor spindel över väggen här på jobbet, cheeses, det här stället är lite ruttet.. men det är ju mysigt med sällskap..haha)


idag

idag älskade jag livet

jag älskade att jag fick sova ut

jag älskade att jag fick äte en ordentlig frukost

jag älskade att solen sken

jag älskade att jag hade en vän som ivrigt signalerade i min ficka i min mobil att hon ville vara med i min vardag

jag älskade häggens doft

jag älskade att jag fick gå i sakta mak till jobbet utan stress

jag älskade idag

jag älskade livet


(fast jag var lite sur på en dum grej som inte borde gjort mig sur.. dumt.., som förstörde lite av min dag, jag hatar att ibland så kommer min långsurhet fram och jag kan inte göra nåt för att dölja att jag är sur, "snacka om att städa och diska frenetiskt" skrattade Anne som visste varför jag surnat till, jag ska bättra mig..)

iaf så va det en bra dag och jag längtar tills imorgon kväll och tills på fredag och hela helgen..jihoo..vilket bra veckoslut jue!

samtal med grymma vänner



Tänk att en liten, smal men ändå så atletisk man kan ge så mycket till en liten, go tjej som jag. Ett samtal som rymde så mycket mer än bara tomma ord, ärligt, i gåtor men samtidigt väldigt ingående, uppriktigt, hårt och känsligt. Från jordgubbsmilkshake till livets mening. Vi pratade Gud.

"Tänk va otroligt grymt de skulle bli om jag började söka efter dig lika mycket som du söker efter mig Gud"

Tack Joel för att du tog dig tid att hälsa på mig i mitt lilla kyffe, tack för att rörde om i mina tankar!! Det var grymt bra!


citat

Citat från en på myspace, tyckte de passade mig idag...


"You ever wake up from a really good dream, try to get back to sleep? Or you got the flu, and you promise yourself that you?ll appreciate normal so much more if you could just get back to it? That?s the way I feel. I just want things to go back to the way they were"


"Have you ever wondered what marks our time here? If one life can really make an impact on the world...or if the choices we make matter? I believe they do. And I believe that one man can change many lives. For better...or worse. "


RSS 2.0