citat

"Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv."

Soren Kierkergaard


Visst är det coolt med visa citat från helt okända ( iaf för mig) människor. Jag skulle vilja va en sån som har ett så pass bra minne så jag kunde citera lite hejvilt.
Fast då skulle säkert "nån" eländig besserwisser säga, "Jaha bara för att du inte har nåt bra att komma med själv". Tänk att en del kan verkligen vända på all kunskap och allt man gör till något dåligt, eller att man gör fel eller att man kunnat göra det bättre.. lesshet.

men jaja..

jag tänkte jag skulle ta å lära mig några användbara citat..

idag börjar jag med Soren Kierkergaards..

Besluten skall fattas...

och jag vet väl inte vad som skall beslutas, vad som är rätt, vad som är bra för mig, vad som endast är bra/kul för stunden.. det är som ett kalas att inte veta. intressant att inte veta.. Som mitt lilla motto på bloggen, "life is like a box of chocolate, you never know what you get". Det är verkligen så just nu, kanske blir det bra, kanske inte, who knows, not me..

Iaf tänker jag släppa en bomb, jag tycker Linda lampenius är skitsnygg.. jag tittade på bingolotto(!) och såg henne spela fiol där, jag blev såld..linda


kvoten fylld

okej nu är kvoten för 2007 fylld med råge..

jag har sen i torsdags blött näsblod varje dag..
men som tur är så trappas det sakta men säkert ner
torsdag - en timme på förmiddagen + 5 minuter på kvällen
fredag - 35 minuter på eftermiddagen
lördag - 15 minuter på kvällen
söndag - 10 minuter på morgonen + 2 minuter på eftermiddagen


näsblod


I snitt blöder jag nog näsblod ungefär 4-5 gånger om året.
25/1 blev datumet för första gången år 2007
Å de va inte nå lite som kom heller
Jag har blött till och från ( mest till) i en timme nu.
Börjar bli lite less, är ju som på jobbet å man kan ju nästan inget göra.

jag är besviken

tillägg till bloggen innan

pratade precis med Carin, en kompis, jag berättade om min och Joels överenskommelse, då sa Carin glatt att den överenskommelsen hade han med henne också..

jag längtar inte lika mycket längre

min framtid är säkrad


I dess bistra singeltider fick jag ett muntert besked alldeles för en stund sen..

Joel min vän i nöden och jag gjorde upp att om vi fortfarande var singlar och ensamma i världen skulle vi slå våra påsar ihop vid 45-års ålder.

jag längtar


timman är slagen (och jag undrar vad som hände)

vilken sjuk kväll

"My life is a cirkus" är en bra beskrivning. Har haft en sorts oroskänsla i magen hela dagen (det rimmade för övrigt), jag har som inte riktigt kunnat slappna av, jag vet inte om det har med flytten, städningen och den ovissa sovplatsen att göra eller helt enkelt att jag skulle börja en kurs idag som jag snabbt insåg att jag skulle va sämst på (nä det är väl inte sant, men ibland kan det kännas så än om det inte är så, det har å göra med självkänslan ni vet).
Iaf så har jag fixat och donat en massa idag, hunnit med att putsa fönster, skaffa kurslitteratur, ansöka om internationellt körkort och avverkat 2,5 timme på min portugisiska kurs som började idag.

Allt har flytit på bra och oroskänslan kändes inte helt rätt, jag hade haft en bra dag och skulle bege mig hemåt. Glad i hågen över att snön fallit och behagade sig att hänga kvar på trädgrenarna så ringde jag Malin i väntan på pendelns ankomst till centralstation. Vi pratade på, pendeln anlände och jag vart ännu gladare än innan över att det var en sån där toppmodern pendel, jättefin! Jag klev på satte mig tillrätta och fortsatte prata med Malin i mobilen, efter en sisådär kvart så ropades det ut lite melankoliskt
-Spånga nästa
VA! Men spånga ligger inte på linjen till Märsta!
 Vilket bottenapp, jag hade tagit fel pendeln mitt i all lycka.
Jag klev av i Spånga, tittade på pendeln mitt emot, hann fundera om det var den jag skulle ta för att komma tillbaka, men eftersom jag inte var tillräckligt snabb i min uträkning så svischade den pendeln iväg. Det var den jag skulle ha tagit. Nu fick jag vänta 35 minuter på nästa pendel som skulle ta mig tillbaka till utgångsläget.
Pendeln kom och jag var tillbaka på T-centralen..
Förseningar i pendeltrafiken mellan Södertälje/Märsta pga växelfel.
AHHH! Jag blir galen.. lugnade ner mig med en kopp te, plus att jag tjuvläste 2 tidningar på pressbyrån. Fick vänta i 43 minuter.
Slutligen kommer jag på pendeln till Märsta, nu kan inget mer gå fel..
Kommer till Märsta, ska ta bussen till tingvalla (där jag bor), men den går inte förrän om 20 minuter, tur att man kan ta en annan buss till Märstadal och gå en lite pyttebit därifrån. Jag kliver på bussen och sätter mig bekvämt tillrätta. Bussen börjar åka, men vänta, varför svänger den upp mot stationsgatan?
JAG HAR KLIVIT PÅ FEL BUSS OCKSÅ!!!
Kliver av vid mitt jobb, vilket innebär en promenad på en tio minuter. I kriminella Märsta.. tur jag hade Anna Mähler i mobilen så hon kunde muntra upp mig..
När jag närmar mig lägenheten utbrister jag i ett glatt
-Jag är äntligen framme!
precis när jag avslutar meningen halkar jag till och landar på rumpan, jag hör gapskratt i örat
Anna skrattar

och kvällen är fulländad

gonatt

packning, oviss sovplats, snälla kollegor och världens bästa träningskaraktär


Egentligen behöver jag inte skriva nån blogg för jag fick me allt i titeln..

Det är ett enda packnings och städkaos hemma i våran lägenhet nu, vi ska ju separera.
 "Hur känns det" är en fråga som ställs nästan dagligen. "Jo tack, det känns väl helt okej" är mitt svar. Det finns ju ingen som ersätter Lina, helt klart. Hon är ju den perfekta frugan ( Lina..bli inte stor på de nu!). Hennes mat, ah, jag blir matt av att tänka på att den är ett minne blott. Nu kommer jag endast få äta mina egnehändigt tillagade grytor eller sallader. Hyfsat goda de me, men Linas kokonst..Mmmm

Idag har jag och Lina börjat städa..suck
Jag är inte orolig för packningen och städningen, nej jag är mer.. vad ska man säga.. jag tycker helt enkelt att det är otroligt tråkigt, men tydligen så är det ett måste =P

Från den 27/1 så är jag officiellt bostadslös i storstaden stockholm. Men himlen ska veta att jag nog har världens snällaste kollegor. Den ena efter den andra erbjuder mig sovplats. jag tackar och bockar! Någon sorts förhoppning är ju att jag ska få tag på något eget. En etta i solna skulle inte sitta helt fel, jag hoppas!

Jag måste bara få bli lite, lite, lite självgod så här i slutet av mina blogg, idag hade jag nog världens bästa träningskaraktär. Först gick jag på ett spinningspass i 45 minuter sen direkt efter gick jag på ett muskelpass på 55 minuter. Jag är riktigt stolt.. Imorgon kommer jag inte kunna gå.. men jaja

På tal om imorgon, imorgon börjar min portugisiska kurs som jag ska gå på sex kvällar här framöver. Jag måste faktiskt säga att jag är varken nervös eller spänd, inte heller överlycklig att jag ska gå den. Vi får väl se om de va värt pengarna eller inte.

nu ska jag se färdigt tredje vågen, roger ut



p.s Ja tessie det är nog lite våran låt, en annan låt som jag tycker är ännu mer vår låt är "en ny skön värld" med bo kaspers. Det var lovelii att prata med dig i fredags, en lycka! saknar dig mer än ord kan säg.. D.s

tillfälligheter

är allt bara tillfälligheter eller kan man ändra naturens gång?
kan man säga nej till sånt man måste säga ja till?
kan man komma tillbaka, krypandes utan att bli utskrattad, får man misslyckas?
kan man kantra med båten utan att drunka(kan man hoppa i från färjan utan att vilja ta självmord?)?
kan man vara ledsen utan att vara deprimerad?
är vi skyddade eller kan livet gå sin väg utan att säga hejdå, utan att ens ge nån sorts signal?
kan vi komma upp ur brunnen än fast den är milsdjup?
kan man gråta utan tårar och kan man fördärva sin framtid för alltid genom ett enda snedsteg?

kan man mogna till ytligt för att framstå som den dom vill du ska va men ändå vara ett barn på insidan?

kan man vara nån man inte är?
ska man vara nån man inte är?

hoppet är visst det sista som lämnar människan.. jag har hopp

tänker

Timglas  lars winnerbäck

Anna, bussarna här utanför går ingenstans
Det är ingen som vill nånvart
Jag har åkt så många varv
det är alltid lika svart
Anna, är det tiden på året som skrämmer
 Är vi trygga bakom väggarna här
 Jag vill inte få in den här världen
 Den är så tom och tyst och tvär
Och min tunna karaktär
Bara vrider och vänder sig
Jag vill va bättre man för dig
 Ett smartare drag, en lösning
En lanterna på din gungande båt
Jag vet att jag sluter igen
 Men det känns som det är mig dom vill åt
Jag vet, men det känns så än
 Anna, det är ett timglas som bara rinner
 Det finns inget att förstå
När himlen är blodröd och brinner
Är det natten som tränger sig på
Och jag drömmer så konstigt igen
Anna, håll mig hårt
För jag skakar av all denna meningslöshet
Jag förstår bara det som är vårt
 Nu tänder dom gatubelysningen
Bussarna åker sitt varv
Jag letar efter rispor på ytan
 En spricka, ett hål, en skarv
Det måste komma nåt bra ur allt
Det måste växa nånting under alla listor
Alla bingon, alla tävlingar alla steg tillbaka
 Res mig opp, ge mig lust att hänga på
Jag ska värma dig Anna, jag ska lyssna och förstå
För trots all tomhet, trots det timglas som sliter i oss
Ska vi hitta en väg ändå


att köra bil och lyssna på musik, högt ensam mitt i natten, det är ren terapi för mig.. har åkt runt en timme ikväll

Tänkte på "dig", undrar om du oroar ihjäl dig, isåfall förlåt..
Tänkte på "dig" undrar hur du mår, om du trivs, om det verkligen känns bra eller om det rasar inombords..
Tänkte på "er" jag saknar er, ni är mina klippor, såklart, eftersom vi är samma kött och blod.
Tänkte på "dig", jag saknar dig, jag var på en kurs igår om hot och våld, man fick ta grepp på varann, då ville jag vara med dig och brottas, det gjorde vi jämt när vi va små, minns du?
Tänkte på "dig", lyssnade på cd:n jag fick av dig så det var svårt att låta bli att tänka på dig..
Tänkte på "dig", jag vet inte hur jag ska göra eller hur jag ska tackla det hela , äh du verkar ändå inte bry dig..
Tänkte på "dig", är du sann?

Jag tänkte också lite på mig själv..

holiday

holiday


jag hatade den..
förutsägbar och tramsig + att jag somnade en halvtimme mitt i..

säkert en fin film egentligen, mysig och så.. men inte ikväll..

det var de..

manne

det komma kännas tomt att komma hem..

ett nyår att minnas..

party


Förra årets nyårsafton var helt otroligt bra, vilket festligt kalas jag hamnade på. Höll på in i det sista me å bestämma vad jag skulle göra, vilket kalas jag skulle på, vilken middag jag skulle gästa..

Jag gjorde nog dom bästa valen tror jag bestämt..

Först var jag på middag med några fantastiska människor samt  åt väldans god mat, morikagrillad dessutom, yummie!!

Sen så åkte vi vidare på ett stort kalas (det tros att det var omkring 60 gäster), mycke gamla vänner å några nyvunna.. Det var kul att träffa alla. Särskilt de man inte ser så ofta och inte håller kontakten med kontinuerligt, te.x Elin Sydhage

jaåelin


eller t.ex Matt P, en av de festligaste jag vet


varför inte nämna det festliga värdparet maja och johan, här smög sig även brodern david med på bild


kvällen fortlöpte i en massa roliga aktiviteter och gemytligheter..


Självklart skulle det avges en massa nyårslöften.. ja själv hade jag tänkt att strunta i fenomenet som bara slutar med dåligt samvete över att ännu ett löfte brutits.. men jag blev som fångad på bar gärning med handen i kakburken  (i detta fall godiskålen)..


så därför var ju även jag tvungen att avlägga ett löfte ( det vart några stycken faktiskt men jag väljer att bara publicera ett, då jag tycker det är ytterst pinsamt att  bli påkommen med att bryta löften, vilket jag antagligen kommer att göra med dom andra), att sluta sliska, iaf så ska jag inte äta godis till den 13 februari.
Här ser vi alltså Lina ståendes bredvid lappen som alla fick skriva sina löften på.


Så närmades sig tolvslaget med stormsteg, självklart var ju detta något som uppmärksammades i god tid. Jag och Malin tog på oss ytterkläderna tio i 12, steg ut på altanen, och vad fann vi, jo två pojkar som i väldigt snabb fart satte ihop ufoballongerna som skulle släppas iväg 00.00. Jag insåg snabbt att de skulle aldrig hinna sätta ihop alla. De hade bara hunnit sätta ihop två och det var tio kvar. Malin och jag grep in.


Jag fick ren och skär panik. Lina kom och insåg att jag fått ett av mina sällsynta men oftare förekommande panikstunder så hon ställde sig och profylaxandades bredvid mig. Malin skrattade och sa åt mig att lugna mig. Det skulle ordna sig, vi skulle hinna i tid.. 2 minuter kvar, Malin och de två pojkarna kom fram till att man kunde ju släppa iväg några lite i förväg, så de gick iväg och lämnade mig kvar med två oihopsatta ufon. Paniken smög sig inte på utan attackerade mig bakifrån. Malin som snabbt observerat detta skrek
-Skit i dom sista, vi klarar oss me dem vi har, gör dig redo för tolvslaget.
Men nej, jag var tvungen, med gråten i halsen och skaken i knäna skyndade jag mig som aldrig förr, Maja min räddare i nöden kom och hjälpte mig med den sista, vi hann i sista stund!! puhh
ufo

men fint vart det

Kvällen fortsatte i den festliga stämningen och kanske till och med lite festligare än innan.

Jag landade sent i min säng..
Jag hade ett toppennyår.. tack tack tack!!


Idag så här dagen efteråt har jag mest mysit med mina päron, jag har även hälsat på världens bästa par (de kvalar in på par-topplistan i alla fall).. dom är helt klart givande människor som man blir glad av att vara med, man blir hoppfull. Titta bara på dom..de fattar ju vem som helst att dom här två är bra
sötaste paret

Imorgon bär det av tillbaka till Märsta.. det blir intressant.. ; )

RSS 2.0