klantighet personifierad

jag är en klant

jag har tappat bort min biljett

jag har tappat bort skattemärket jag ska sätta på bilen

jag har tappat bort mig själv

ahhh

ve å fasa

Men idag kommer mamma, hon är bra, tralalala

På lördag kommer far, han är rar..

Då ska vi till Tallinn och bli bortrövade, då gör det inget att jag är en klant, då kommer jag ändå aldrig se bilen igen eller komma iväg på resan..skönt

hata är ett för starkt ord

jag har så mycket att få ur mig, så mycket att uttrycka, men hur, i ord, i skrift, i färg på en målarduk...

när jag pratar med dig, jag jag lyssnar till de ord du uttrycker, underliggande rop rakt ut, rakt ut i ingenting.En ensam flicka, rädd.. Jag vet att det gör ont, men jag kan inte hjälpa, inte på det sätt jag skulle vilja. Jag kan bara sitta bredvid, stryka medhårs och säga att det ordnar sig, att du inte behöver hoppa bara för att han vill.

(På tal om det, hatar är ett väldigt starkt ord och jag vill inte använda det oftast, men, okej, jag OGILLAR väldigt starkt att när han säger att han ska hoppa, då är du så dum att du säger att du hoppar me. Jag blir så arg, så arg.. inte på dig, inte på han, arg för att jag vet, det gör ont, det känns... jag vet, jag har inte upplevt så mycke ondska som du, så mycket smärta men jag vet en liten del).

 
Du är en prinsessa, en prinsessa i svart
du snurrar
din svarta klänning
den där vackra
med tyll under
som får dina snurrar att se helt fantastiska ut
du ser fantastisk ut
du skiner
du ler
det ser faktiskt äkta ut

Men din drottning i svart

skakar på huvudet
"den snurren blev fel"
vi andra såg inga fel
vi såg bara det fantastiska
det vackra
men du tittar på din drottning
du tittar ner mot golvet
vi hör ett tyst mummel

Din drottning i svart säger åt dig att inte mumla
att prata tydligt
en prinsessa i svart ska inte mumla
inte snurra fel

"Förlåt" hör vi från din mun, du tittar fortfarande ner, rädd för att möta blicken
den svarta

Ut med dig väser  din drottning i svart
Ut med dig upprepar hon
och du springer
du springer

än en gång har hon tagit en bit
en bit av det hjärta som en gång var helt
helt o oförstört
som naivt trodde på världen
blåögt ville dansa för människor
ville dansa glädjen in i folk
dansa trygghet in i vilsenhet
kärlek in i hat

om jag kunde skulle jag slita av dig allt det svarta
men drottningen har sytt så hårt, så noga med hårda trånga sömmar..
men jag vet, du kan fortfarande dansa, dansa dig ur allt det svarta, jag tror på dig..
dig och din dans..


looser

Alltså jag är ju en bigtime looser helt klart!!


simpson


Igår natt skulle jag få min efterlängtade revansch. Det handlar alltså om Linas å mitt nattäventyr som nu skulle få sitt rättvisa slut. Vi skulle sova i sofforna, förra gången bangade jag efter att försökt somna i en timme ( jag fick den yttepyttelilla tvåsitsoffan, medan Lina fick fläka ut sig i den stora tresitsaren). I går natt skulle vi byta, jag fick ta den stora soffan och hon den lilla.
Det här skulle bli en enkel match tänkte jag och la mig beslutsamt i en ganska skön ställning, tittade på Lina som redan somnat och fnös självsäkert.. "Du kommer ligga i sängen när jag vaknar imorn, Moahahahahaha" tänkte jag obarmhärtigt.

Men till min stora förvåning
 När jag vaknade på morgonen, då var det jag som låg i min säng!
 Ve å fasa! Jag hade bangat IGEN!!!
 Å nu hade jag ju ändå fått den stora soffan. Lina däremot, hon hade sött legat å snarkat hela natten igenom i den lilla yttepytte soffan...

Suck, bigtime looser!

bekymmer...

"Jag gillar scrubs
nej simpsons
nej jag gillar båda
eller jag ser hellre på extreme makeover home edition
nej jag tar tillbaka allt
egentligen ser jag nog helst på family guy
family guy och scrubs

nä jag vet inte

ahhhh

vad ska jag skriva

scrubs, simpsons och ett herrans liv

ja det blir bra

men tänk om jag ändrar mig om några veckor

eller ännu värrre, om några dagar

kanske imorn..

fy va svårt.."

Ungefär såhär går mina tankar innan jag ska fylla i såna här kedjemail där man ska fylla i korta personliga intressen och andra små anekdoter om sina liv och sen skicka till sina kompisar som i sin tur ska fylla i sina personliga intressen å andra små anekdoter om sina liv...

Sen kan jag komma på två dagar efter att
"Assch! nu vart de ju fel, jag skulle ha skrivit scrubs, family guy och hundra höjdare, det är ju faktiskt det jag ser på mest"

Varför bry sig..ett onödigt bekymmer helt klart... haha

underbara liv

Jag måste ju bara säga att det är få saker som är så festliga som att titta på dåliga serier med min älskade kombo Lina, det är helt fantastiskt. För hon skrattar åt alla dåliga skämt som ingen annan skrattar åt, förutom jag. Vi har nog en ganska tråkig humor tillsammans tror jag..

Vi hade faktiskt lite nattäventyr häromnatten. Vi tänkte bygga en koja och sova i den, men vi hade liksom inget att bygga av, så vi bestämde oss för att sova i sofforna, en lightvariant av kojboende.. Det var bara ett problem, vi hade en tvåsitsoffa och en tresitsoffa. Vem skulle sova i den yttepyttelilla tvåsitsoffan?? Eftersom jag inte skulle upp till skolan klockan 06.15 nästa dag så föll ju lotten på mig. Lina la sig snabbt till rätta i sin pjäs till sovplats, jag däremot kunde inte hitta en enda skön ställning...

Lina sa precis innan hon somnade
- Du kommer att banga, imorgon när jag vaknar så kommer du att ligga i sängen som en chicken..

Hon hade sååå rätt, jag försökte i en timme att hitta en sorts skön sovställning, men icket!

Men jag ska ha min revansch, inatt kanske det kommer att ske, då får hon minsann prova på den yttepyttelilla pjäsen till sovplats..

Då får vi väl se vem som är en banger..

Moahahahahaha....

hjärtsnörpen + bubbelskum

Idag har varit en intressant dag må jag säga..

Jobbat idag, blev skrämd så jag fick hjärtsnörpen på riktigt, vi skulle städa huset och jag stod och svabbade toaletten med en toaborste när en av mina kollegor skrek väldans högt lite panikslaget
-LIIIINNNDDDAAAA!
Varpå jag skriker i högan sky, kastar ner toalettborsten i toaletten så bajsvattnet skvätter på mig, samtidigt som jag flyger in i väggen bakom mig..

Den som skrek på mig och en annan kollega står i dörröppningen och skrattar.
Vi kan konstatera, jag är för lättskrämd!
Jag blev så rädd så jag var tvungen att sätta mig ner och andas tre djupa andetag.. haha

Senare på dagen skulle jag starta en diskmaskin.
Jag hade gjort stuvade makaroner till middag.
Ni som gjort det förut vet att det kan bli en jobbig mjölkläggning i botten på kastrullen som kan va svår att få bort, vilket var fallet denna gång.
Jag skrubbar alltså kastrullen och mitt tålamod tar slut  väldans fort, så jag slänger in den i diskmaskinen utan att tänka efter om jag sköljde bort handdiskmedlet eller inte.

En sisådär 20 minuter efter jag startat den ropar en kollega på mig, jag går in i rummet där diskmaskinen står och ser till min fasa att det är fullt med skum på golvet, jag tittar in i diskmaskinen som kollegan nyss öppnat, full med skum den med.. Kollegan suckar lite och säger "Linda, har du hällt i handdiskmedel i diskmaskinen..vad ska vi göra nu då...

Klantigt, men ganska kul me, man får lära sig via den hårda skolan..haha

Sen som pricken över i så skulle jag berätta allt detta roliga för min kombo Lina, mitt i min entusiastiska beskrivning av händelserna så råkar jag glömma att svälja, så jag dreglar på min fot och lite på vardagsrumattan..

ja hörrni, vad säger man.. slutet gott, allting gott   =)

Maskerad med tema sagor


vad ska man säga, man kanske ska låta bilderna tala för sig..

Några av gästerna



piraten Linn var där



Pocahontas va på plats



Pippi såklart



en kille med otroligt dålig stil, nä ja mena långben



Pettson och Findus som för övrigt vann den lilla maskeradtävlingen



två smurfar



supermannen om än lite plastig



en väldans flummig tomte



Vi hade en grymt rolig kväll innehållande



singstarutmaning



"bröd som mättar" mio min mio-bröd å en MASSA annat slisk, t.ex pettson å findus pannkakstårta (du vet väl att pettson å findus firar findus födelsedag tre gånger om året, så att de får äta pannkakstårta oftare).



sanningen eller konsekvens
Malin (findus) skulle visa sin snyggaste pose.. observera tomtens glada uppsyn







tomten va tvungen att ha papper uppstoppat i näsan i en timme



vi bakade papparkakor









vi hade det väldans mysigt
men alla kvällar har ju ett slut och tröttheten kommer förr eller senare






Jag Linda och min kombo tackar för oss..


















vilja

Nu kommer här ett helt oigenomtänkt statement från Linda.. men för stunden verkar det helt vettigt.

Nån sa "Jaha du är tvilling ( horoskop alltså, något jag i och för sig inte tror på särskilt mycke), då är du bestämd"

Nä tänkte jag, inte ett dugg, jag är velig, har ofta beslutsångest, oroar mig för mycket och ger upp alldeles för snabbt.

Men så gjorde jag ett snabbt överslag i min hjärna och kom fram till att varför jag är  velig, ofta har beslutsångest, oroar mig för mycket och ger upp alldeles för snabbt är ju för att jag har bestämt mig för att vara så. Jag har ju inte precis gjort så mycket åt att jag är så. Men skulle jag bara sätta manken till och bestämma mig för att sluta vara velig, ge upp för snabbt m.m, så skulle jag nog kunna ändra mig i ett tvärkast. Om jag hade viljan att ändra det så tror jag att jag skulle bli en bestämd tjej till 100 %

Jag tror nämligen att mycket sitter i viljan, viljan över hur man vill vara, visst mycket är medfödda egenskaper och personlighet * .


(*En kompis till mig ( hoppas du inte tar illa upp att jag använder dig som exempel) sa för nån dag sen att han skulle försöka prata långsammare så folk skulle höra bättre vad han sa, men sen ändrade han sig och sa att då skulle han ju ta bort en del av hans pesonlighet. Det första som slog mig var ju att det är faktiskt skillnad på goda delar av ens personlighet och dåliga delar.> Bara för att andra ser det som en del av din personlighet att du är pratar fort, är elak, velig eller vad det än må vara, så kanske kvalitén av den egenskapen är så pass dålig så det väger mer att faktiskt ändra din personligeht).

 Men jag tror till 75% att du kan bli vad du vill vara bara du har viljan. I vissa fall krävs det förstås nån sorts medfödd förmåga att bemästra området/kunskapen.
För en del kommer det säkert ta 10 år att komma dit de vill medan det tar 4 år för nån och 7 för nån annan. Men bara du har viljan så går det.

Jag tror verkligen det, frågan är bara om du har viljan.

Sen finns det mycket runt omkring oss som kan stoppa oss från att ändra oss att ta tag i det där som vi egentligen vill, t.ex andra människors förväntningar på hur du ska vara och vad du ska göra. Att försöka ändra sitt sätt att vara men sen få gliringar för det är som ett slag rakt över nosen.
För att du/ ni ska förstå vad jag menar så ger jag ett ganska dåligt och banalt exempel som är hämtat från min egen verklighet (sen om det gäller mig själv eller nån i min närhet kan ni ju fundera på).
Människan var otroligt långsur, blev lätt irriterad och hade svårt att släppa sin stolthet och gå å säga förlåt. Denne försökte gång på gång att minska ner sin långsurhet, hon lyckades efter ett tag väldigt  bra enligt henne själv. Hon hade kommit en bra bit på väg, längesen sist liksom, då kom dom små förrädiska gliringarna som fick henne att gå tillbaka till ruta ett.
De skulle presentera varandra i grupp och en vän skulle presentera henne, skämtsamt la hon till efter namnet " ja hon är väldigt långsur också", varpå hela gruppen skrattar.
Ett väldigt banalt exempel kan tyckas men för en som kämpar med den dåliga egenskapen kan det kännas ganska tungt att ha en sån stämpel/förväntan på sig själv. Vad ger det då att ändra på sig om ändå alla ser på en som en långsur människa.

Eller t.ex om du skulle vilja vara en människa som, inte vet jag, vad ska jag ta för exempel, du kanske vill bli (bered dig på ett grymt dåligt exempel) rugbyspelare. Men problemet är ju att du är tunn som ett asplöv. Du vågar kanske inte ens yppa din dröm för någon. Men när du väl gör det så får du nån slags medlidande blick tillbaka som säger "snälla vännen, den dagen kan du se i stjärnorna efter". Du får en klapp på axeln å nån säger att "rugby, det är ingen sport för människor som du, du är för smart" eller "det ä ju dumt att skada sig å bli förtidspensionerad, hehe", eller va dom nu säger för dumma ursäkter istället för att säga det som dom tänker.
"Du kommer ALDRIG kunna bli rugbyspelare, du är alldeles för tunn och vek, du går ju sönder i ett huj"
Dina drömmar kan lätt krossas och brytas ner av att andra människor inte tror på en.
Det är därför det sitter så mycket i ens vilja..


Ibland kan jag erkänna att jag bara köpt att jag har en del dåliga egenskaper t.ex att jag är väldans dålig på att räkna matematik.

Men jag kan ju ärligt säga att när jag ( de få gånger det hänt) ville räkna matte och ville lära mig, då var jag en av de bättre i klassen, jag tror att de mer handlade om viljan än om förmågan att lära mig matematik. Jag blir aldrig nåt mattegeni men likväl kanske jag skulle kunna klara av att räkna ut timmarna på min timrapport. bara jag har viljan att göra de..hehe
Idag är jag tyvärr väldigt dålig på snabb huvudräkning, men som sagt om jag hade viljan att ändra på det så ser jag det absolut inte som en omöjlighet.

Att jag är velig är också nåt jag bara tagit som för givet, jag ÄR velig, jag kan INTE bestämma mig.. men varför ska det vara så, detta är ju något jag borde kunna ändra på, om jag hade viljan för det. När jag hörde kommentaren om att "ja är du tvilling, då är du bestämd", då kände jag att JA, jag vill så gärna vara det. Därför så bestämde jag mig för några veckor sen för en sak, många dagar har jag ångrat att jag bestämde mig för de, men nu är det en vinst varje gång jag gjort det jag bestämde mig för.

Jag tror att minst 75% sitter i viljan och högst 25% sitter i redan medfödda egenskaper och kunskaper. Sen så har ju Gud med ett finger i spelet helt klart..

Det finns INGET som säger att du inte kan bli det du vill vara, antingen det gäller egenskaper, kunskap framtidsdrömmar eller personlighetsdrag.. det tror iaf jag

Det sitter i viljan


(sen är ju nästa fråga att besvara, för de som inte har viljan då, kanske har den långt inne, har sina drömmar och ambitioner, men inte tillräckligt med vilja.. hur ska de ta sig dit de vill?)

frihet = ansvar, beslut

jag vill dansa i alla vädersträck

jag vill kuta uppför backen

blicka utöver paradiset

känna friheten flåsa mig i nacken, ta upp mig och svinga mig runt

skrattandes omfamnar vi varandra i yrsel

faller mot marken, fortfarande skrattandes

frihet


jag vill ligga i gräset en het sommardag

iklädd endast färger som återspeglar lycka

titta på fjärilen som landar på min hand

omsorgsfullt smeka dess prakt

titta när den flyger iväg

i frihet


jag vill ta dig i handen

dansa kring granen i juletid

sjunga som aldrig förr, högt och falskt, skrattandes

jag vill fånga känslan

kärlek,

kärlek och...

frihet


jag vill kisa mot solen

tveka inför att kliva upp ur vattnet

springa längs stranden, ta dig i handen, dra dig nära och bara känna doften

doften av friheten

jag vill älska

älska livet




och friheten


frihet = ansvar, beslut





jag är 21 år, kom ihåg det,  bara 21 år..

när allt lugnat sig



har jag tappat mitt hjärta på vägen, har jag blivit kall, känner jag inte för er längre, ni mina drömmar, mitt ansvar, mitt hjärtas mitt, jag längtar efter er.. jag vill inte tappa bort er, mina drömmars barn,

ligg inte i en dunkel gränd och dö ifrån mig, bara för att jag inte är där. Ta inte knark, skär inte för djupt, orka! ORKA!
jag kommer.. för mycke i min famn, för mycket att bära, vad spelar det för roll, jag orkar inte göra något, jag orkar inte bara tänka på mig själv

jag måste

snart snart, när allt lugnat ner sig







när det är för sent...?

så tacksam

jag är så tacksam över att jag har er, jag har er i glädje, sorg, ilska, förvirring, bitterhet och ren egoism..

nån har kramat mig (jag älskar kramar, att känna mig sådär liten och att känna att allt kommer ordna sig)

nån har ifrågasatt mig (det är bra, även om jag har svårt att förklara många gånger, så får det mig att tänka till)

nån har frågat mig vad jag flyr ifrån (jag har kommit fram till att jag nog inte flyr, det är bara det att jag fortfarande letar)

nån har gråtit med mig (nästa gång gråter jag med dig, lovar)

nån har bett för mig ( nu förstår jag hur grymt skönt det är att veta att folk ber för en när man själv inte orkar)

nån har ringt mig, än fast den vet att jag bara spyr galla hela telefonsamtalet igenom ( tack för att ni orkar)

jag vill be om förlåtelse om jag varit egoistisk, bara pratat min problem, ältat och berättat om mina hjärnmonster

jag vill iaf berätta att jag älskar er

mina föräldrar

mina vänner

ni betyder så mycket så det gör ont ibland

ni betyder så mycket så jag gråter ibland

men mest betyder ni så mycket så jag inte kan sluta le

idol - tema kärlek

idol

idag såg jag på idol, med temat kärlek fick de mina ögon att tårfyllas

de dedikerade sånger till sina älskade

beskrev betydelsen av förstående föräldrar, stöttande syskon, älskande flickvänner..

de sjöng så hjärtan brast
  okontrollerade känslor som fick utlopp
       toner som fick liv, som dansade, snurrade runt och band fast
             band fast dom älskande ännu mer till varandra, sådär i all evighet

jag vill dedikera min sång till dig

min sång som går direkt från hjärtat

jag har tänkt på dig idag, tänkt så jag fått ont i huvet, tänkt så hjärtat kliat

jag vill så gärna önska bort dom, dom där dumma, som inte vill dig väl
jag vill så gärna jaga dom, sådär med en hagelbössa, skjuta skallen av dom, som Runar gjorde i trägårn, jag vill så gärna springa efter, hytte med näven, enkelhytt, dubbelhytt, cirkelhytt och även turbohytt, skrika könsord!
Försvinn dumma, dumma dig!
Rör inte min kompis skulle jag hojta och kasta stenar efter dom springande dumma



i idol idag dedikerade dom sånger till sina älskade

beskrev betydelsen av förstående föräldrar, stöttande syskon, älskande flickvänner..

de sjöng så hjärtan brast
  okontrollerade känslor som fick utlopp
       toner som fick liv, som dansade, snurrade runt och band fast
             band fast dom älskande ännu mer till varandra, sådär i all evighet

jag vill dedikera min sång till dig

min sång som går direkt från hjärtat


jag älskar dig




som en parantes vill jag bara säga att detta är inte på något sätt en kärleksförklaring till Idol..haha
men det råkade bara vara så att idol väckte min lust till att skriva detta.. det hade lika gärna kunnat varit casablanca jag refererat till eller Rocky 3, det vet man inte.. (dålig bortförklaring Linda).

vackraste jag hört vackraste jag sett magiskt

igår hände det, nåt jag inte trodde kunde hända mig,

som en virvlande ljum vind  som sakta smekte min kind

som ett solsken i ögonvrån som talade om bättre tider

som ett magiskt regn av glitter som lovade mig ett spännande liv

som en djup kram som nådde dit ingen annan nått på länge

som ett plåster på såret som aldrig vill läka

där stod jag

och där stod du

allt stannade

du sjöng

och allt stannade



du sjöng


vackra annie





Jag var på konsert igårkväll, en magisk konsert.. "Hon" var förband, jag skulle ha varit nöjd bara att få ha hört dom där fyra låtarna med "henne", vi hade köat i 2-2,5 tim, jag hade varit nöjd.
Sen klev Sufjan Stevens på, sagan blev verklighet, jag fick glömma allt det där jag tänker på,      (jämt)     drömma, lyssna och förundras över allt det fina och braiga i livet, det magiska, det livsgivande, det härliga, det fantasifulla och kreativa i livet som ger oss mening, som ger oss glädje.. Jag älskade "igår", jag älskar "igår"..







jag skulle så gärna vilja att den drömmen blev verklighet, springa med dig i en park
leka charader
fantisera ihop äventyr som sedan blir verklighet,                                                        iaf i våran värld
springa ifrån alla dumma monster som jagar oss
de som jagar dig
och de som jagar mig
jaga bort dom
i staterna
vem vet
kanske är det där
som vi ska hitta hem
 och vara vackra på vårat sätt
 res med mig..

fjortisproblem..


JT,  here I come! förbered dig på ett samtal fyllt med fjortisproblem..haha



p.s sojamjölk var förresten inte så farligt, smakar ju inte precis som vanlig mjölk, men den hade i alla fall inte den där konstiga konsistensen som havremjölk hade..usch.. d.s


........................................................................................................................................................................................................

kom precis från JT, vi satt bara och skrattade åt det hela.. hon ä bra söt a

fattigmanslunch


har börjat dricka mjölk utan mjölk.. om ni fattar, jag måste alltså sluta med mjölkprodukter. i tre veckor i alla fall, som ett experiment, kanske jag mår bättre då..
detta medför att jag måste hitta alternativ, som havremjölk, sojamjölk, mjölkfrott smör, produkter framtagna utan mjölk helt enkelt.
känns som ett livstidsprojekt. va skönt de skulle va om jag kommer fram till efter dessa tre veckor att jag tål mjölk.
det blir ju dessutom så att när man inte får äta nåt då är det ju självklart det som man är sugen på, jag är så sjukt sugen på mjölk å jag har varit utan i två dagar..  : /

nu till min rubrik, fattigmanslunch..
jo jag har precis kommit hem från jobbet och är vrålhungrig, orkar verkligen inte laga mat så jag tänker att havregrynsgröt kan jag ju göra(trots att de känns väldigt slappt å inte såå gott). När jag börjat koka den så kommer jag på att jag har ju glömt "min" mjölk på jobbet.
Dumt me tanke på att ja tänkte hålla ganska strängt på de här, så jag vet säkert om de gör nån skillnad efter tre veckor. Jaja, jag får väl fuska nu till lunchen tänker jag och kokar färdigt gröten då det slår mig att vi har ingen vanlig mjölk heller. Ja så kan det gå, nu sitter jag här och mumsar på havregrynsgröt me lingonsylt och ett glas vatten bredvid. Nu hör till saken att vårat vatten smakar avlopp och endast avlopp, har börjat göra det för ungefär en vecka sen.. smaskens..

äta bör man annars dör man      men det gör man ju ändå

att skratta

Igår kväll hände det, jag satte in löshår och blev ännu mer lik min stora idol Traci Lords...nä ja mena barbie, nä ja mena britney, nä va säger jag, ja menar christina, nä ja mena den ljushåriga i dum dummare.. ja precis, han mena ja.. haha
Nä det vart faktiskt riktigt bra, jag är nöjd, känns ovant men kul.. jag känner mig verkligen som en "flicka".
tack anna!

 Igår kväll så begav sig jag och min kusin ut på premiär, premiär på GM (golden memories) i Märsta town, ett uteställe som är mer ute än inne.. Kändes som ett sött inavels, köttmarknad å förortsälle där det säkert brukar bli mycke bråk. Å killarna brukar få sig en matbit att ta me hem. men vi hade kul iaf, va ju inte där så länge heller.

Det var en vikariekompis från mitt jobb som lockade dit oss, sen var edgar och danne ( som jag ska till la brasil med) där också, så det var väl ganska skoj de me. Men jag hade nog mest kul med min kusin, den underbara som hon även kallas i folkmun.

Har insett, (tror iaf, det måste ju vara så) att dålig självkänsla kan ta sig uttryck på alla möjliga olika sätt. Eftersom jag är intresserad av psykologi( eller så är det för att jag är tjej) så då försöker jag väl alltid läsa av, jag tror att det beror på dålig självkänsla.. jag väljer att skratta åt eländet.. tråkigt men sant..

Idag ska det jobbas, ett långt pass, ända tills imorn..

Jag längtar till la brasil i alla fall..

en dagens tack

dagens konstanterande: jag är ej mogen att bli mor ännu, jag förstår inte vitsen med att sitta och titta på en unge som ser ut som alla andra bebisar, säga hundra gånger att "den är så himla söt!!" , "va du är gullig, ja så söt, lilla gullunge där". Skratta när den spyr, fiser eller rapar. Fråga modern och fadern alla möjliga ointressanta frågor, "sover hon/han om natten", "hur mycket väger hon/han nu?", "äter hon bra, fortfarande bröstmjölk". Sen ska man tydligen också tycka att det är intressant att höra en massa bebisbajs historier, "åh du skulle ha sett när hon/han bajsade ner hela sängen". Aha, är det sånt dom gör, ja men då kan jag vänta några år till, tack..

dagens fundering:  det kan vara svårt att lita på folk, men ja menar, det måste ju finnas nån sorts gräns.. kanske är jag för naiv och blåögd för denna världens tankesätt, ja inte vet jag, isånafall fortsätter jag gärna va det.. jag tror iaf att jag kan lita på mina nära och kära till 100%

dagens ordval: jag har en hel del uttryck som jag vilt använder hit och dit, inte bara idag men jag antar att de får hamna under dagens ändå.
som, "som att jag har, som att hon ska, som att det är..."
tydligt, "det är tydligt kallt här inne, tydligt att hon har för kort kjol på sig"
ursäkta(det här uttrycket skäms jag för och försöker febrilt stoppa det innan det når min omgivnings hörselgångar), "ursäkta ( i en ren stockholmsfjolldialekt, gärna lite högljudd)"

dagens mat: danne på jobbet bjöd oss på grymt god indisk mat, starkt, men gott..

dagens kommentarer:  Hur är det, är du trött?
Du ser lite hängig ut!?
Är du ledsen vännen?
Har det hänt nåt gumman?
Har du nyss vaknat eller?
sagt av olika personer, okej jag har inget smink på mig idag, kan vara det..
fast en utav dom sa att det inte berodde på det, hon sa att hon såg i mina ögon att jag inte var lycklig..
jag varken dementerar eller bekräftar påståendet..

dagens hurtighet: gick en timmes promenad innan jobbet, lyssnade på P3 och andades in frisk luft, jag gilla ne..

dagens stolthet: jag är så grymt stolt över mig själv att jag tillåter mig själv att prova nya saker, eventuellt misslyckas men iaf försöka. en vän sa idag "nä det kan jag inte följa på, jag vågar inte, jag kommer att vara kassast". Det kan du ju inte veta förrän du provat, plus att om du nu är kassast, so what, du är säkert duktig på nåt helt annat som dom är kassast på. grymt stolt är jag. Det kanske inte är så mycket att vara stolt över, men jag får för mig att hade det varit för 2 år sedan så hade jag inte gjort det, då hade jag varit den som inte vågat..

dagens kärlekshälsning: mina älskade vänner som jag inte har i min närhet, idag har jag faktiskt saknat många av er sjukt mycke, helst Emma, Tessie och Malin. Ni är så grymt saknade.. jag vill ha er nära mig, jämt..

och för allt i världen glöm inte att en liten kommentar kan göra min dag..

famntag


SR P3

jag älskar det, jag älskar SR P3,
tog en lång promenad i morse innan jag började på jobbet.. lyssnade på lantz i P3, så underbart

jag skrattade högt och ljudligt utan att tänka mig för      som vanligt     hehe

så där ja..

Min slogan på bloggen är verkligen en sanning i mitt liv.. you never know what you get..

Jo men nu är det väl ändå slutgiltigt kan man hoppas.. jag ska me..

Jag har som en grym förhoppning, som en tanke, en liten dröm.. eller som en helt omöjlig verklighet, men ändå..

jag tycker om att drömma, dagdrömma, det är jag expert på, det kan jag lova.
jag utvecklar gärna hela scenarion, ibland kan jag komma på mig själv att uttala de repliker jag tänkt ut till mina scenarion högt, då tittar alltid folk på mig, de undrar nog vem jag pratar med..
ibland gör jag helt underbara scenarion, lite sådär, det plingar på dörren och jag går sakta fram för att öppna, tittar i kikhålet och till min stora förvåning står Anders och Måns där, jag öppnar och de går rakt på sak.
-Vi har hört att du är en rolig tjej och att du har grym humor, vi tänkte att du kanske skulle vilja vara med och utveckla en programidé vi har.
Jag säger javisst, slänger på mig jackan och de slitna adidasskorna med nybytta skosnören och följer med dessa underbara komiska killar.. ( nu är ju det här en grymt outvecklad och nerkortad version, inte så ingående och detaljerad).

eller den här..

jag går hem från jobbet, den heta killen som jag spanat in cyklar förbi, stannar när han ser att det är jag..
-nämen det är ju du, dig har jag sett förut, har inte vi träffats?
-jo det har vi, hos din kompis..
-ja men just ja, det var ju du, vart är du på väg?
-jag ska hem å käka, kom precis från jobbet
- men du, jag ska hem å göra lite mat, kanske du vill äta hos mig, skulle ju va kul å lära känna dig, sen kanske vi kan hitta på nåt ikväll? Va sägs om bio, jag vill se den här förortsungar, vill inte du?
-(ehhh...JA JA JA!!) jovisst, de skulle va kul..

Nu har jag inte spanat in nån het kille, men om jag hade gjort det..

Nu hör ju till saken att när jag tänker ut dom här scenariona så kan jag som sagt råka säga en replik högt, så det har säkert hänt att någon sittabredvidmigpåbussenvän hört mig säga
-jag ska hem å käka, kom precis från jobbet..

hahaha, det är så lustigt

tydligen brukar jag grymta å sucka högt när jag tänker också, eller när jag läser. Det har jag aldrig tänkt på att jag gör, men det har Lina informerat mig om..

Fast igår märkte jag det själv, för det vart så högt. Om ni läst min förra blogg så vet ni att jag var otroligt arg igår, så när jag var på väg in med pendeln så tänkte jag igenom det som jag var arg på åsså råkade jag frusta/fnysa till åt den här grejen, å de va flera som vände sig om och tittade på mig..haha.. som festligt också, man är inte konstigare än vad man gör sig ; )

men en del drömmar är inte bra för en.. fråga mig, jag lever i en för tillfället.. men lika glad för det är jag..

men nu ska jag sova..

som jag sagt förut, kommentarer är alltid roliga, mest för att se vilka det är som hittat hit och så. Sen så har jag ju en gammal blogg man kan gå in på me om man är intresserad linda.paltkoma.blogg.se

handtag, famntag, klapp ( och kyss till de som vågar)

som att det lagt sig lite..

Natten som var spenderas till största del i vaket tillstånd... pratade tydligen i sömnen, som att jag suckade och uttryckte min klagan, vaknade och skrev av mig, inge glatt papper de där  hahaha

Som att jag tänkte och tänkte och tänkte, varför ska jag behöva hoppa av bara för att ni har problem, tydligt taskigt.. men jaja..

jag kan ärligt säga att så arg som ja va i morse och i förmiddag har jag nog aldrig varit..

samtalet med världens bästa resebyråkille höjde mitt humör flera grader, som att jag gilla han..haha.. han hade medlidande med mig, trots att han inte ens visste varför..

sen så prata ja me dig å det kändes ju bättre efter de.. men ändå som att det är ganska ovisst alltihopa.. och ganska orättvist, men det verkar ju som att livet är så i största allmänhet..

väntar med spänning på svaret..

jaja

har iaf vare på salsakurs ikväll, de va grymt, min kusin å jag satte de små latinosarna på plats, helt klart..haha..
hade ju tänkt att gå den kursen me tanke på min stundande resa, vi får väl se hur de bli me de nu då..
det var ändå så grymt kul så jag tror att jag ska fortsätta, well you never know

grymt tack till er som lyssnade när ilskan, besvikelsen å bitterheten tog över.. som att jag spydde galla över er   =/ sorry, men grymt tack

mamma du är bäst!
Lina, jag skrattar, tur att jag har dig..
Tessie, som att ja inte kan va utan dig
Anna, om inte du va här, vi hade inte haft en hel lägenhet, tack för salsan me ( det är bara att fortsätta till nästa nivå nu ; )
samuel, tack för att du orkar lyssna på bitterheten själv

så sjukt ont..

Så skrattretande, alltihopa.. jag skrattar och gråter..omvartannat..

det gör så sjukt ont, så sjukt..

å tro inte att det handlar om dig, det handlar om att jag skulle få göra det jag drömt om, nåt jag så sjukt mycke sett framemot, jag tror t.om att jag såg fram emot det mer än vad ni gjorde.. en dröm sen flera år tillbaks..

jag mådde piss i höstas, för att jag inte hade nåt mål, nån mening, nåt att se framemot, det hade jag nu..
men det togs ifrån mig, som så mycket annat.. är det tänkt att allt ska tas ifrån mig tills jag inte vill mer..?
varför ges det mig en massa förhoppningar hela tiden, du gav mig förhoppningar , men det bryr du väl dig inte om speciellt mycke, du verkar ju inte bry dig om nåt, har du ens känslor?

resan gav mig förhoppningar, att jag äntligen var på väg, få göra nåt nytt, nåt jag drömt om..

vad som skulle hända efter resan spelade ingen roll, utan lägenhet och utan jobb, det spelade ingen roll... bara jag fick komma iväg, äntligen.
jag trodde inte det var sant när det var bestämt..
jag var orolig in i det sista att ni inte ville ha med mig egentligen.. att det bara var av snällhet som det råkades säga ja.. ( okej, tyder på osäkerhet, ja)
men sen bestämde jag mig för att tro att ni ville de, för jag ville ju verkligen.. jag tvekade hela tiden på om jag kunde vara glad över att jag skulle få följa me, jag tillät inte mig själv att känna ren glädje över resan ( tänk om de skulle bli som med alla andra resor som jag varit på väg på men som aldrig blivit av pga det ena och det andra).
När biljetten var betald, då kände jag det, då tillät jag mig att känna glädjen, glädjen över att vara på väg..
Med stolthet berättade jag för alla att nu skulle jag äntligen komma iväg ( flera har väl undrat om det nånsin skulle bli av)..
Att sommaren och hösten varit så otroligt jobbig, det var nästan glömt, det kändes som ingenting, med tanke på vad jag skulle få vara med om..
Jag började må så mycket bättre när det gällde allt annat också..


okej nu visste du kanske inte hur mycke de här betydde för mig, eller hur jag mått.. men vadå lite känsla får du väl ha..

Betraktelser längs vägen

En del skrevs igår 5/11-06 men det hanns inte skrivas färdigt så det fylldes på idag 6/11-06..


Har kört bil ner till sthlm från Övik idag, okej mamma och pappa följde med till Sundsvall så mamma körde dit, men därifrån körde jag helt ensam..

Har varit i Ö-vik i snart en vecka, har varit både skönt och jobbigt, det är lite så mitt liv känns överhuvudtaget, ibland skönt å helt okej å ibland bara jobbigt...

Jag kan inte riktigt slappna av när jag är ledig, jag känner mig så ovettig... Än fast jag jobbar 160 timmar redan så känns det som att det inte är tillräckligt, man kan ju faktiskt klämma in några fler timmar, så man får mer pengar så man kan göra ännu mer kul.. dumt tänkt med tanke på att jag ofta är trött och slut när jag jobbat några dagar, de lediga dagar jag har är guld värda.. men det är jobbigt att känna sig så ovettig bara..

Jag hade en kul helg iaf, fredagen var som en överraskning hela den, träffade människor jag inte träffat eller pratat med på väldigt länge.. Som en oväntad avslutning med..

Tyvärr fanns det en del överraskningar som inte var så festliga heller.
Sluta  playa  med  ömtåliga  hjärtan! Det trodde  jag  inte  om  dig!

Även att jag fick en jobbig kommentar själv..
"Men oj, nu vart jag förvånad, det trodde jag inte.."

förlåt

Jag skrämde tydligen livet ur min sambo/kombo ( inte som att vi är tillsammans, vi bor bara ihop, folk brukar missförstå). Hon trodde att jag gått å blive borttappad i Övik..haha.. i stora Övik..

Som sagt så körde jag hem idag, man hinner ju tänka en hel del efter vägen..

Jag tänkte på dig..

Jag tänkte också på ditt och mitt samtal igår, jag vill så gärna att det ska ordna sig, det kommer det att göra, sen tänkte jag också på det jag sa..
Det kanske är som att jag borde göra som du säger och sagt länge, du känner ju mig..

Jag tänkte också på att felsägningar är väldigt roliga..
Jag tänkte på när Joel skulle hjälpa amerikanen med bilen
"Well poop the hood.."
Eller grafittimålningen Tessie berättade om
"F**K the coops.."

Det fick mig att skratta

Jag sjöng även med.. Ibland ledde foo-fighters allsången, ibland snook (nyinköpt cd), ibland de som sjöng villigt på SR P3. Som härligt att sjunga ur sig lite..

Sångtexter kan verkligen tala, jag är ju som dålig på att uttrycka i ord hur jag känner, då är det extra härligt när man hör en låt som beskriver det åt en, snook träffade in några rader även creed och lars winnerbäck..
Då sjöng jag med extra högt..

Jag ville sjunga med extra högt i foo-fighters "There goes my hero, watch him as he goes.."

En hero, en hjälte som kan ta mig ur en del eländesgrejer som jag fortfarande brottas me..

En hjälte som hjälper dig ur ditt mörker..älskade..

En hjälte som  får henne att älska sig själv som hon är, inte på grund av de händer som rör vid henne..

En hjälte som lagar eran familj..

Det fanns en tid då jag sjöng med, jag sjöng nog högst av alla....nu tvivlar jag...

Men     ibland,     ibland      tycks jag mig känna närvaron av en äkta....."hero"

Uppskattas

Detta uppskattar jag idag

Vänner som bryr sig.
Som bryr sig så mycket så dom skickar sms mitt i natten "Du, jag vill fråga dig en sak".
Nervös ringer man upp, vännen vill veta hur jag tänker, ifrågasätta mitt sätt att tänka, vill förstå varför jag gör som jag gör. En vän som vågar fråga frågor som inte ens jag vågar fråga mig själv.. En riktig vän!
Jag hatar när vännen ifrågasätter för då måste jag förklara, försvara mitt sätt att tänka, jag hatar det för att jag inte vet om jag har en vettig förklaring, jag kanske bara tänker/gör såhär av ren trots..
Jag älskar när vännen ifrågasätter för då måste jag förklara, tänka efter, varför tänker/gör jag såhär..
Tack!

Min nyfikenhet.
Nyfikenhet som driver mig till att ta upp en sten mitt på gatan för att sedan kasta den ner i själevadsfjärden från själevadsbron. Vill se hur tjock isen är. "Den kan ju inte vara så tjock eftersom det inte var någon is där igår".
Stenen jag kastade studsade bara iväg, jaja, tänker jag och går hemåt, hinner 100 meter då min nyfikenhet drar i mig igen. okej då. Hittar en större sten som bara måste gå igenom. Går tillbaka ( som ett barn, ja gilla ne), tar i mer den här gången, stenen faller mot isen och fastnar i isen, den går inte igenom, den fastnar.. Hämtar en ännu större sten och tar i ännu mer, den här stenen fastnar också.  Stenen gick inte igenom, men min nyfikenhet är iaf stillad för denna gång. Snopen går jag hem, isen var tjockare än jag trodde.

Mamma och Pappa
Dom är roliga helt enkelt. Idag har jag spelat kort med mamma, färgat hennes hår och blött ner henne. Jag tyckte det var kul, det tyckte inte hon ( fast egentligen tyckte hon de..hihi).
 Vi ska ut och äta hela familjen ikväll + Erika, brors flicka, trevligt säger jag.
Mamma håller på att sortera en massa grejer. Hon har sparat en massa barngrejor, typ småkavlar och pepparkaksformar för barn.
 " Ja man kanske får barnbarn nån gång".
Jag börjar nästa misstänka att hon tycker att det är dags..  Ja du mamma, mig får du iaf vänta på..
Pappa kom precis och frågade om jag hade sett att han kunde skicka bilder till min telefon från sin telefon.
"Jo men det vet jag ju, du har ju skickat en bild på katten till mig"
"Kan du inte säga att jag är duktig?" säger han då
hahaha, som ett barn.. han vill ha beröm..haha


Jag hoppas det blir en gemytlig kväll ikväll.. ska vara me Tessie å en vän till henne..

Até logo

Som ett kalas..

Nu har jag varit ledig i två dagar, har farit upp till norrlands vackra kuststad Örnsköldsvik för att tillbringa min ledighet. Är ledig ända till på måndag. Så vad ska jag nu göra dessa dagar..

Hitentills ( som mamma skulle böjt ordet) har jag åkt bil me emma w hit upp från storstan, umgåtts med Tessiloniker, fikat med Emma A, sett på film med min bror, pratat med Lina i en bil på varvsberget, suktat, känt mig ovettig, skrattat, älskat, sladdat, gått på stan med min kusin Johanna, gjort av med pengar som borde ha sparats, ätit på subways, hjälpt mamma och pappa, skrivit en snitsig inbjudan och slappat.

Vad jag nu ska göra dom resterande fyra dagarna är som ett äventyr i sig. Ska äta lunch med Samuel imorn eventuellt, fika med Anneli, parta med Tessie ( flera gånger), kanske följa mor å far på ikea i sundsvall, färga mammas hår, gå ut å se vad öviks nattliv har att erbjuda.. m.m...m.m..

Känns bra att vara hemma, men det är som att de ä mycke tankar mest hela tiden, jag är proffs på att bygga upp förväntningar, scenarion, förhoppningar..
Jag är proffs på att veta hur andra tänker och tycker..
Jag tror även att jag behöver träna mig i att det är okej att inte göra något speciellt vettigt på en hel dag..

Det är även som att jag känner mig rätt så fri nuförtiden..skön känsla ändå..

RSS 2.0